Den fjärde industriella revolutionen, även kallad Industry 4.0, kräver att företag är anpassningsbara, snabba och datadrivna, vilket ställer höga krav på IT-arkitekturen. En händelsedriven mikrotjänstarkitektur använder händelser för att utlösa och kommunicera mellan isolerade mikrotjänster. En händelse är en förändring i tillstånd eller en uppdatering, såsom skapandet av en ny order, vilket kan initiera uppgifter eller ytterligare händelser i andra mikrotjänster. Denna arkitektur är vanlig hos teknikföretag som Netflix, Spotify och Amazon, men mindre vanlig inom industriföretag.

Studien syftar till att undersöka händelsedriven mikrotjänstarkitektur inom industriella tillverkningsföretag genom att besvara frågeställningen: Vilka fördelar och fallgropar finns med att använda en händelsedriven mikrotjänstarkitektur inom industriella tillverkningsföretag, och hur implementeras arkitekturen i praktiken? En fallstudie genomfördes på ett relativt nystartat industriföretag med en IT-arkitektur baserad på mikrotjänster och händelsedriven kommunikation. Fyra djupintervjuer utfördes med anställda med relevant erfarenhet. Data analyserades genom tematisk analys, vilket resulterade i 27 koder under 8 kategorier, grupperade i 3 teman: Praktisk tillämpning, Fördelar och Fallgropar.

I fallstudien kategoriseras mikrotjänsterna utifrån funktionalitet i två typer: i) "Substantiv" för att hantera information, och ii) "Verb" för att utföra uppgifter och automation. Resultaten visar att arkitekturen ökar flexibilitet och effektivitet genom att minska beroenden, vilket leder till större möjligheter för automation, iterativ utveckling och teknologisk innovation på både organisations- och tillverkningsnivå. Utmaningarna inkluderar ökad komplexitet, vilket kräver noggrann modellering och kontinuerligt underhåll. Studien bidrar med värdefulla insikter för industriföretag som överväger att implementera en händelsedriven mikrotjänstarkitektur för att möta kraven från Industry 4.0. En begränsning är att studien baseras på ett enskilt företag utan legacy-system, vilket påverkar resultatens generaliserbarhet. Framtida forskning bör fokusera på en mer omfattande undersökning av arkitekturen på tillverkningsnivå, då detta område är mindre utforskat.

Industry 4.0 calls companies to be adaptable, fast, and data-driven, placing high demands on IT architecture. An event-driven microservice architecture uses events to trigger and communicate between isolated microservices. An event is a change in state or an update, such as the creation of a new order, which can initiate tasks or further events in other microservices. This architecture is common among tech companies like Netflix, Spotify, and Amazon but is less prevalent within industrial firms.

The study aims to investigate event-driven microservice architecture within industrial manufacturing companies by answering the research question: What advantages and pitfalls exist when using an event-driven microservice architecture in industrial manufacturing companies, and how is the architecture implemented in practice? A case study was conducted on a relatively new industrial company with an IT architecture based on microservices and event-driven communication. Four in-depth interviews were conducted with employees who have relevant experience. Data were analyzed through thematic analysis, resulting in 27 codes under 8 categories, grouped into 3 themes: Practical Application, Advantages, and Pitfalls.

In the case study, microservices are categorized based on functionality into two types: i) "Nouns" for handling information, and ii) "Verbs" for performing tasks and automation. The results show that the architecture increases flexibility and efficiency by reducing dependencies, leading to greater opportunities for automation, iterative development, and technological innovation at both the organizational and manufacturing levels. Challenges include increased complexity, which requires careful modeling and continuous maintenance. The study provides valuable insights for industrial companies considering implementing an event-driven microservice architecture to meet the demands of Industry 4.0. A limitation is that the study is based on a single company without legacy systems, which affects the generalizability of the results. Future research should focus on a more comprehensive examination of the architecture at the manufacturing level, as this area is less explored.