Denna studie undersöker hur digitala verktyg används i undervisningen på låg- och mellanstadiet. Fokus ligger på att förstå pedagogers integrering av dessa verktyg och ifall det överensstämmer med läroplanens mål om att stödja inlärning och utveckla digital kompetens hos eleverna. Studiens frågeställning är: Hur används digitala verktyg på låg- och mellanstadiet? Genom en konvergent mixad metod, med icke-deltagande observationer i klassrum och semistrukturerade intervjuer med pedagoger, kunde en helhetsbild inhämtas av hur digitala verktyg används i praktiken och på så sätt säkerställdes en välgrundad analys. Studien inkluderar tre pedagoger, två klasslärare och en fritidspedagog verksamma på låg- och mellanstadiet från skolor i olika geografiska områden i Stockholmsområdet. Genom att inkludera pedagoger med olika erfarenheter strävar studien efter att öka validiteten och bredden i förståelsen av hur verktygen används i undervisningen. Resultatet visar att digitala verktyg främst används ur ett lärarcentrerat perspektiv och att användandet skiljer sig åt mellan yrkesgrupperna. Fritidspedagogen använder digitala verktyg i mindre utsträckning på grund av begränsad tillgång till digitala verktyg och att undervisningssituationen på fritidshemmet skiljer sig från skolverksamheten. Den lärarcentrerade användningen, och skillnaderna mellan yrkesgrupperna, kan komma att begränsa elevernas aktiva deltagande och utvecklingen av deras digitala kompetens. Digital kompetens anses som en avgörande faktor till att vara en del av dagens digitaliserade och demokratiska samhälle. En brist på digital kompetens kan alltså innebära konsekvenser för elevernas framtida yrkesliv och inflytande i samhället. Bristen på resurser i skolan och tydliga riktlinjer för användandet framträder som hinder för optimal integration av digitala verktyg i undervisningen. Även betydelsen av strukturerad undervisning tillsammans med balansen mellan analoga och digitala verktyg lyfts som något viktigt och avgörande för inlärningen. Resultatet understryker vikten av fortbildning för pedagoger och behovet av stöd från skolledningen och Skolverket för att bättre utnyttja digitala verktyg. Studien betonar att kontinuerlig forskning och utveckling är avgörande för att möta de ständigt skiftande förutsättningarna i skolans digitala landskap. För att ytterligare främja inlärningen kan det vara av intresse att undersöka hur AI kan användas som stöd i undervisningen. Detta skulle vara intressant trots att pedagogerna i den här studien inte nämnde AI över huvud taget.

This study investigates the use of digital tools in primary school, focusing on understanding educators' integration of these tools and whether it aligns with curriculum goals to support learning and develop students' digital competence. The research question is: How are digital tools used in primary school? Using a convergent mixed-method approach, including non-participant classroom observations and semi-structured interviews with educators, a comprehensive view was obtained of how digital tools are used in practice, ensuring a well-founded analysis. The study includes three educators: two classroom teachers and one teacher in charge of the leisure-time center working in primary and lower secondary education from schools in various geographical areas in the Stockholm region. By including educators with diverse experiences, the study aims to enhance the validity and breadth of understanding of how the tools are used in teaching. The results show that digital tools are primarily used from a teacher-centered perspective and that usage varies between professional groups. The teacher in charge of the leisure-time center uses digital tools to a lesser extent due to limited access and the differing nature of the educational situation in leisure-time centers compared to schools. This teacher-centered usage and the differences between professional groups may limit students' active participation and the development of their digital competence. Digital competence is considered crucial for participating in today's digitalized and democratic society. A lack of digital competence could thus have consequences for students' future careers and societal influence. The lack of resources in schools and clear guidelines for usage emerge as obstacles to the optimal integration of digital tools in teaching. The importance of structured teaching and balancing analog and digital tools is also highlighted as critical for learning. The results underscore the importance of professional development for educators and the need for support from school leadership and Skolverket to better utilize digital tools. The study emphasizes that continuous research and development are crucial to meet the ever-changing conditions in the digital educational landscape. To further enhance learning, it may be of interest to explore how AI can be used as a support in teaching. This would be intriguing despite AI not being mentioned by the educators in this study.