Sedan generativ AI fick sitt breda genomslag i och med OpenAI:s lansering av ChatGPT i november 2022 har det haft stora konsekvenser för alla utbildningsväsen. Ett av dess användningsområden som fått mycket uppmärksamhet är hur en användare med generativ AI på några sekunder kan skapa en uppsats om vilket ämne som helst. Detta har väckt flera frågor om etik kring bedömning av inlämningsuppgifter. En annan viktig aspekt är dock de utmaningar skolan står inför med att svara på den kommande samhälleliga förändringen som AI innebär, vilket är problemet denna studie fokuserar på. Denna kvalitativa studie baserar sig på intervjuer med anställda på fem svenska gymnasieskolor med större övergripande ansvar för IKT. Studien kartlägger den mängd av utmaningar som har kommit upp på agendan på mycket kort tid, även om den samtidigt ger exempel på flera möjligheter med generativ AI. Genom en tematisk analys framgår att gymnasieskolan jobbar mycket proaktivt och har varit tidig med att implementera AI i undervisningen till stor grad, vilket inkluderar både att lära om och att lära med AI. Bilden av generativ AI som ett verktyg för fusk som var vanlig för ett år sedan är numera förlegad och attityden till AI framställs i positiva ordalag överlag, inte minst hur olika AI-baserade verktyg kan förbättra lärande på flera sätt. De många möjligheterna innebär samtidigt utmaningar i hur de har införlivats i den pedagogiska verksamheten, på så kort tid. Flera frågor har väckts kring bristande centrala riktlinjer om AI, ändrade bedömningskrav, behov av AI-fortbildning för lärare, samt skolans roll när färdigheter inom AI (“AI-literacy”) kan vara en fråga om demokratiska rättigheter. I slutet diskuteras generativ AI i en större utbildningskontext, vilket inkluderar regeringens digitaliseringsstrategi från 2017 och de direktiv som har getts mer nyligen för att minska på mängden IKT-pedagogik i den svenska skolan.

Since generative AI made a big impact with OpenAI's launch of ChatGPT in November 2022, it has had major implications for all educational systems. One of its areas of application that has received a lot of attention is how a user with generative AI can create an essay on any topic in seconds. This has raised several questions about the ethics of assessing submissions. Another important aspect, and the focus of this study, is the challenges Swedish schools face in responding to the coming societal change that AI entails. This qualitative study is based on interviews with employees at five Swedish upper secondary schools, specifically those with a greater overall responsibility for ICT. The study details the number of challenges that have come up on schools’ agendas in a very short time, although at the same time it provides examples of several opportunities with generative AI. Through a thematic analysis, it appears that the upper secondary school works very proactively and has been early in implementing AI in teaching to a large extent, which includes both learning about and learning through AI. The view of generative AI as a tool for cheating that was common a year ago is now outdated and the attitude towards AI is presented in positive terms overall, not least of which is how different AI-based tools can improve learning in several ways. At the same time, the many possibilities come with challenges in how they have been incorporated into educational activities, in such a short time. Several questions have been raised about the lack of central guidelines on AI, changed assessment requirements, the need for AI continuing education for teachers, as well as the role of the school when skills in AI ("AI-literacy") can be a matter of democratic rights. At the end, generative AI is discussed in a larger educational context, which includes the government's digitization strategy from 2017 and the directives that have been given more recently to reduce the amount of ICT pedagogy in Swedish schools.