Syfte: Syftet var att belysa hur föräldrar/vårdnadshavare upplever det rådgivande samtalet kring livsstilsförändringar hos sitt barn med övervikt i åldrarna 2–6 år i en primärvårdskontext motsvarande svensk BVC. Metod: Den systematiska litteraturöversikten genomfördes med en kvalitativ ansats enligt SBU:s (2024) metodbok och baserades på en tematisk syntes i tre nivåer enligt Thomas och Harden (2008). Litteratursökningar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Fem kvalitativa primärstudier inkluderades efter granskning med SBU:s kvalitetsmall. Resultaten analyserades tematiskt och evidensgraderades med GRADE-CERQual för att bedöma tillförlitligheten i fynden. Resultat: Två övergripande teman identifierades: Det rådgivande samtalet väcker starka känslor och funderingar samt Barnsjuksköterskans bemötande är av stor vikt. Under dessa teman framkom att föräldrar ofta upplevde en komplex ansvarskänsla och praktiska svårigheter att genomföra förändringar i familjens livsstil. Samtidigt betonades vikten av en trygg vårdrelation, kontinuitet i kontakten med barnsjuksköterskan, och att samtalet utformas med lyhördhet för familjens individuella behov. Föräldrar efterfrågade evidensbaserad information och konkreta strategier. Barnets närvaro vid samtalet var en känslig fråga, där oro för negativa konsekvenser betonades. Konklusion: Föräldrar efterfrågade ett respektfullt, individanpassat samtal präglat av delaktighet och evidensbaserad information. Oro för barnets psykiska välbefinnande, såsom risk för stigmatisering och låg självkänsla, var framträdande och bör bemötas med lyhördhet. Ett familjecentrerat och empowermentbaserat förhållningssätt framstod som särskilt gynnsamt för att främja hållbara livsstilsförändringar. 

Aim: The aim was to shed light on how parents or guardians experience the counselling session regarding lifestyle changes for their child with overweight, aged 2–6 years, in primary care context equivalent to the Swedish child health centre. Method: This systematic literature review was conducted using a qualitative approach based on the methodological support provided by the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU 2024). A thematic synthesis in three stages was carried out according to Thomas and Harden (2008). Literature searches were performed in the PubMed and CINAHL databases. Five qualitative primary studies were included following appraisal using SBU’s quality assessment tool. The results were thematically analyzed and assessed for confidence using GRADE-CERQual. Results: Two overarching themes were identified: The advisory conversation evokes strong emotions and reflections and The child health nurse’s approach is of great importance. Under these themes, parents commonly described a complex sense of responsibility, and practical difficulties in implementing family lifestyle changes. At the same time, the importance of a trusting care relationship, continuity in contact with the child health nurse, and a conversation tailored to the family’s individual needs were emphasized. Parents expressed a desire for evidence-based information and concrete strategies. The child’s presence during the conversation was a sensitive issue, with parents perceiving a risk of negative consequences. Conclusion: Parents expressed a need for respectful counselling, with an emphasis on involvement and evidence-based information. Concerns about the child’s psychological well-being, such as the risk of stigma and low self-esteem, were prominent and should be met with sensitivity. A family centred and empowerment based approach appeared particularly beneficial in supporting sustainable lifestyle changes.