The delays of the exchanging of the water and sewage systems in Sweden is as of today a fact that emerge two questions, how did we end up in this situation and what can be done to catch up? The purpose of this thesis has been to investigate, analyze and to find answers to some of the underlying questions regarding why we are where we are today, and what we can do to get back on track. The objective of the thesis has been to map out both the historical and the current as well as the future perspective to identify potential efficiency measures that can be taken within the exchange of the water and sewage networks. The method of the study has been to investigate three question formulations, the investment situation, strategies, and communication in dialogue with two different water and sewage operators, Tekniska Verken in Linköping, and Nodra in Norrköping, and an engineering consultancy firm, Sweco. The approach of the study has been to break down the question formulations into multiple underlying questions and answer these with literature review and data collection through surveys and interviews. The theory section points out that the major problem of the current investment situation is that the operators are not allowed to create funds for future use. Also, the section states that the most successful strategy is to have long-term plans and how the communication should be conducted in shorter and more direct chains. The result section summarizes the responses gathered in the surveys and interviews. In the analysis of the results some short comings were identified that can be directly tied to what the theory section discusses about how the current legislation regarding funding is an obstacle as well as that the communication chain currently is too long, complex, and ineffective. Multiple conclusions can be drawn with these findings at hand, for instance regarding how the current investment situation needs an overhaul and that the legislation may have to change, to make sure that the operators can keep up with the need of increased exchange rate. Concerning strategies the two operators have partly different approaches, that both have their pros and cons, and that an exchange of strategies and knowledge between the two of them could be beneficial. Lastly, regarding the communication, a conclusion is drawn that there are room for improvement in the usage of better tools and that there is a need for training and education to be conducted throughout the different instances of the chain. In the discussion section some ideas are presented that could be of use to find ways to further increase the efficiency in the exchange of the water and sewage systems with implementation of IoT-systems as one example.

Den stora förseningen inom utbytet av VA-nätet är ett faktum, detta väckte givetvis frågor rörande hur och varför man har hamnat i denna situation. Dessa frågor medför även följdfrågan, vad behöver vi göra för att komma i kapp? Denna studie har haft som syfte att utreda, analysera och leta svar på ett antal underliggande frågor om vad förseningen beror på och om det finns några sätt att komma till rätta med den. Målsättningen med utredningen har varit att kartlägga såväl det historiska som det nuvarande och det framtida perspektivet för att försöka identifiera potentiella effektiviseringsåtgärder inom utbytet av VA-nätet. Metoden i studien har varit att utreda tre övergripande frågeställningar som berör investeringsläget, strategier och kommunikation mot två olika huvudmän, Tekniska Verken i Linköping och Nodra i Norrköping, samt en projekteringsfirma, Sweco. Tillvägagångssättet har varit att bryta ner frågeställningarna i underliggande frågor och besvara dessa genom litteraturstudie samt informationsinsamling via enkäter och intervjuer med huvudmännen och en projektör. Teoridelen pekar ut att ett grundläggande problem rörande finansieringsläget idag kan relateras till att huvudmännen inte får fondera sina medel. Det lyfts även fram hur den mest framgångsrika strategin är att ha långsiktiga planer och hur kommunikationen bör ske i kortare mer direkta kedjor. Resultatdelen sammanfattar de svaren på enkäterna och intervjufrågorna. I analysen av resultaten identifieras ett antal brister som kan kopplas till ovan nämnda teoretiska tankarna, framför allt hur de båda huvudmännen anser att nuvarande lagstiftningar rörande finansiering är ett hinder och hur den tillfrågade projektören anser att kedjorna i kommunikationen är för långa, komplexa och ineffektiva. Med dessa fynd som grund dras ett antal slutsatser, bland annat hur en förändring i rådande lagstiftning kopplat till finansieringen är mer eller mindre nödvändig för att ge huvudmännen möjligheter att hantera behovet av ökad utbytestakt. Gällande strategier dras slutsatsen att de båda huvudmännen har delvis olika strategier, som medför sina för och nackdelar och att ett utbyte eller samarbete troligen skulle vara givande. Kopplat till kommunikation kan slutsatsen dras att det finns möjligheten till förbättringar genom att använda sig av bättre hjälpmedel samt att det finns ett behov av att utbildning görs genomgående i utbyteskedjans olika instanser. I diskussionsdelen presenteras några idéer som skulle kunna vara till nytta för att effektivisera utbytet av VA-nätet ytterligare. Där lyfts framför allt användning av IoT-system fram som en möjlig effektiviseringsåtgärd.