Bakgrund: mammografiscreening är en etablerad metod för tidig upptäckt av bröstcancer och har bidragit till förbättrade behandlingsmöjligheter och livskvalitet för många patienter. Men samtidigt kan det finnas potentiella risker med mammografiscreening som kan påverka de kvinnor som deltar i programmet negativt. Syfte: Syftet är att undersöka mammografiscreeningens inverkan på friska kvinnor, med fokus på de potentiella riskerna och långsiktiga konsekvenserna, för att belysa både fördelar och nackdelar och ge en helhetsbild av dess påverkan. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt, där vetenskapliga artiklar identifierades och analyserades. Sökningen utfördes i databaser som PubMed och CINAHL. Resultat: Det framkommer risker, såsom överdiagnostik, där tumörer som aldrig skulle utvecklas till livshotande cancer behandlas i onödan. Detta leder till onödiga ingrepp som operationer, strålning och kemoterapi, vilka kan ha fysiska och psykologiska konsekvenser. Falskt positiva resultat identifierades som en vanlig utmaning, vilket orsakar stress, oro och långvarig ångest hos många kvinnor, även efter att cancer uteslutits. Psykosociala effekter inkluderar också förändringar i livskvalitet och existentiella värderingar. Studien belyser vikten av att balansera dessa risker mot fördelarna samt behovet av att utveckla riskbaserade strategier och tydligare kommunikation för att minska negativa effekter och stärka kvinnors tillit till screeningprogrammen. Slutsats: Mammografiscreening har både fördelar och nackdelar. För att stärka kvinnors förtroende och underlätta informerade beslut är det viktigt att balansera fördelarna med tidig upptäckt mot de potentiella riskerna och att ge tydlig och balanserad information till kvinnorna. Riskbaserade strategier föreslås för att optimera screeningens effektivitet och minimera negativa effekter.