Denna studie försöker besvara frågan om vilka inspelningstekniska förhållanden som krävs för att kunna producera trumljud med hög kvalitet i en projektstudio. Ämnet är intressant då många låtskrivare och artister idag producerar musik i miljöer där akustiska förutsättningar och inspelningsteknisk utrustning inte alltid är optimal för ändamålet. Valet att studera specifikt trummor är gjort med tanke på dess bärande roll i musik samt svårigheten att uppnå hög kvalitet vid inspelning och produktion. För att belysa frågan har även begreppet ljudkvalitet undersökts inom ramen för hur upplevelse av trumljud ser ut.

Metoden för studien är experimentell då ett trumkomp från en känd förlaga försöker återskapas i en husvagn tillhörande författaren. Lyssningstest av både inspelat trumljud samt förlaga för att bedöma ljudkvalitet har gjorts via enkät till målgruppen ljudtekniker. Vidare har akustiska mätningar av projektstudion (husvagnen) gjorts. För att förstå begreppet ljudkvalitet har en teoretisk modell av Blauert & Jekosch (2012) för bedömning av ljudkvalitet använts. Syftet har varit att få ett ramverk för skapandet av frågeställningar i enkäten samt analys av dessa.

Resultatet visar att ljudkvalitet är en subjektiv upplevelse som baseras på vad ljud kommunicerar akustiskt tillsammans med om det upplevs balanserat. Upplevelsen formas utöver det av en emotionell dimension och inte minst en kulturell och social referensram. Enkätsvaret har visat att

lyssningstest av trumljud kan analyseras och jämföras med hjälp av modellen som applicerats här. Resultatet visar också att trots projektstudions begränsade förutsättningar (inte minst akustiska) är det möjligt att spela in och producera trummor som kan komma nära en förlaga kvalitetsmässigt.

Viktiga faktorer för att uppnå det är dock kompetens hos musiker, kvalitet på instrument som används och inte minst nyttjande av digitala verktyg samt kompetens för att efterbearbeta ljudet.