Litteraturstudien undersöker framgångsrika undervisningsmetoder inom den tidiga läsundervisningen, med fokus på avkodning. PIRLS och PISA har visat elevers försämrade läsförmågor, vilket även påverkar senare läsframgångar. Även den aktuella debatten om en läskris i Sverige gör ämnesområdet intressant att undersöka. Syftet med litteraturstudien är att granska hur ett urval av vetenskapliga studier beskriver hur lågstadielärare kan utforma tidig läsundervisning i det heterogena klassrummet. Syftet besvaras utifrån frågeställningarna: Vilka undervisningsmetoder har enligt forskning visat sig framgångsrika när det gäller tidig avkodning? Vad är av vikt för lärare att kunna för att stötta elevers potentiella avkodningssvårigheter och tidiga läsinlärning? 

Efter strukturerade sökningar i databaser, söktjänster och tidskrifter analyserades 14 vetenskapliga källor, både internationella och nationella. Analysen identifierade flera undervisningsmetoder som visat sig framgångsrika för elevers avkodningsförmåga, alla med explicita inslag.  Det har blivit tydligt att en strukturerad avkodningsundervisning med phonics, samt undervisning med multisensoriska inslag kan åstadkomma positiva effekter för elevers tidiga läsinlärning. Även samspelet mellan av- och inkodning kan nyttjas för att stärka den tidiga avkodningen. Litteraturstudien har även undersökt vilka lärarkompetenser inom den tidiga läsundervisningen de vetenskapliga källorna lyft fram. Efter analys av studierna har det visats att den tidiga läsundervisningen påverkas av lärares engagemang, intresse och kunskaper.