Bakgrund: Behandlingsriktlinjer inom prehospital akutsjukvård syftar till att säkerställa en evidensbaserad och enhetlig vård. Tidigare forskning har dock identifierat variationer i behandlingsriktlinjer mellan olika regioner, vilket kan påverka vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att jämföra prehospitala behandlingsriktlinjer vid andningspåverkan mellan Sveriges regioner i förhållande till SLAS. Metod: Studien genomfördes som en riktad kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats, där behandlingsriktlinjer från 17 av de 21 regionerna i Sverige analyserades. Behandlingsriktlinjerna analyserades och jämfördes sedan med varandra med i förhållande till de nationella rekommendationerna från Sveriges Ledningsansvariga Ambulansläkare i Samverkan (SLAS). Resultat: Analysen visade på betydande variationer i behandlingsriktlinjer mellan regionerna, särskilt avseende farmakologisk behandling, behandlingsmål och strukturell uppbyggnad. Vissa regioner följde SLAS rekommendationer nära, medan andra regioner avvek avseende dosering, läkemedelsval, användning av medicintekniska hjälpmedel, omvårdnadsåtgärder samt behandlingsmål. Slutsats: Prehospital bedömning och behandling av andnöd varierar i Sverige trots nationella riktlinjer, vilket kan påverka vårdkvalitet negativt. För att främja en mer enhetlig och evidensbaserad vård behövs tydligare riktlinjer och ökad samordning. Sjuksköterskans roll är central då nuvarande riktlinjer har begränsat fokus på omvårdnadsåtgärder. Genom att involvera sjuksköterskor i utformningen av riktlinjer kan ett mer personcentrerat och individanpassat arbetssätt stärkas.

Background: Treatment guidelines in prehospital emergency care aim to ensure evidence-based and standardized care. However, previous research has identified variations in guidelines between different regions, which may impact the quality of care and patient safety. Objective: This study aimed to compare prehospital treatment guidelines for respiratory impairment across regions in Sweden in relation to SLAS. Method: The study was conducted as a directed qualitative content analysis with a deductive approach, where treatment guidelines from 17 out of 21 regions in Sweden were analyzed. These guidelines were then analyzed and compared against each other in relation with the national recommendations from Sveriges Ledningsansvariga Ambulansläkare i Samverkan (SLAS).  Results: The analysis revealed significant variations in treatment guidelines between regions, particularly regarding pharmacological treatment, treatment objectives, and structural composition. Some regions closely followed SLAS recommendations, while others deviated in terms of dosage, drug selection, use of medical devices, nursing interventions, and treatment goals. Conclusion: Prehospital assessment and treatment of respiratory distress vary in Sweden despite national guidelines, which may negatively impact the quality of care. To promote more standardized and evidence-based care, clearer guidelines and increased coordination are needed. The nurse's role is central, as current guidelines have a limited focus on nursing interventions. By involving nurses in the development of guidelines, a more person-centered and individualized approach can be strengthened.