Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett växande samhällsproblem. Våldet kan uttryckas på flera olika sätt vilket påverkar kvinnans fysiska och psykiska hälsa negativt. Detta ökar kravet på sjuksköterskans kunskap och professionella bemötande för att kunna identifiera stödja och vårda utsatta kvinnor på ett adekvat sätt.

Syfte: Syftet med studien är att belysa den våldsutsatta kvinnans upplevelse av mötet med hälso- och sjukvården.

Metod: Studien använde en induktiv metod där datamaterialet utgjordes av självbiografier, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer känner ofta skam och rädsla, vilket hindrar dem från att söka vård. Våldet påverkar deras självbild och gör dem beroende av förövaren. Mötet med vården kan vara både stödjande och bristfälligt. Vissa möter empatisk personal, medan andra bemöts av okunskap, vilket gör att våldet förbises. För att skapa en trygg vårdmiljö bör vårdpersonal tala enskilt med kvinnan, ställa direkta frågor och dokumentera noggrant. En trygg vårdmiljö kan vara avgörande för att hjälpa kvinnan bort från våldet.

Konklusion: Studien visar på utvecklingsmöjligheter i sjuksköterskans vårdande av våldsutsatta kvinnor. Ett empatiskt bemötande, tydliga rutiner och relevant kompetens är avgörande för att stödja våldsutsatta kvinnor.

Background: Men’s violence against women is a growing societal issue. The violence can manifest in various ways and negatively impact women's physical and mental health. This underscores the need for nurses’ to have sufficient knowledge and a professional approach to adequately identify, support, and care for abused women.

Aim: The aim of this study is to illustrate abused woman’s experience of encounter with healthcare.

Method: The study employed an inductive approach, using autobiographies as data material, which were analyzed through qualitative content analysis.

Results: Women exposed to intimate partner violence often experience shame and fear, which prevent them from seeking medical care. The abuse affects their self-image and fosters dependence on the perpetrator. Encounters with healthcare services can be both supportive and inadequate. Some women meet empathetic staff, while others encounter ignorance, leading to signs of violence being overlooked. To create a safe healthcare environment, healthcare professionals should speak with the woman in private, ask direct questions, and document thoroughly. A secure healthcare setting can be crucial in helping women break free from violence.

Conclusion: The study highlights areas for improvement in nursing care for abused women. An empathetic approach, clear routines, and relevant competence are essential for providing adequate support to women exposed to violence.