Introduktion: Våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar miljontals kvinnor världen över. Det är högst sannolikt att hälso- och sjukvårdspersonal kommer i kontakt med dessa kvinnor inom vården. 

Syfte: Att beskriva våldsutsatta kvinnors upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvården. 

Metod: En beskrivande design med litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Inkluderade artiklar hade en kvalitativ ansats och analyserades med hjälp av Popenoes analysmetod och kvalitetgranskades enligt SBU:s granskningsmall.

Resultatet: I resultatet framkom fyra huvudkategorier. Brist på initiativ från vårdgivare där kvinnorna uttryckte behovet av att vårdpersonalen aktivt skulle fråga om våld. Bristande stöd från vårdpersonalen, där kvinnorna kände sig oviktiga, misstrodda och dömda. Brist på trygg vårdkontakt, där kvinnorna inte kände sig trygga nog att berätta om våldet och upplevde vårdpersonalen som tankspridda. Upplevelser av bristande bemötande och resurser i vården, där kvinnorna upplevde att vårdpersonalen saknade tillräcklig utbildning och kunskap för att bemöta våldsutsatta kvinnor på ett tryggt och professionellt sätt. 

Slutsats: Kvinnornas upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården var genomgående negativa. De negativa erfarenheterna resulterade i att kvinnorna kände skuld över våldsutsattheten, vilket i sin tur förstärkte känslan av att vara en belastning för vårdpersonalen. Många upplevde att de blev bortprioriterade och dömda. För att vårdpersonal ska kunna bemöta våldsutsatta kvinnor på ett professionellt och stödjande sätt krävs ökad kunskap och utbildning inom området. 

Introduction: Violence against women is a global public health issue affecting millions worldwide. Healthcare professionals are likely to encounter these women in a clinical setting. 

Purpose: To describe the experiences of battered women regarding their encounters within the healthcare. 

Method: A descriptive design with a literature review. The literature search was conducted in the databases PubMed and CINAHL. Included articles had a qualitative approach and were analyzed using Popenoe’s analysis method and quality assessed according to SBU’s review template. 

Results: The results revealed four main categories. Lack of initiative from healthcare providers, where the women expressed the need for the healthcare staff to actively ask about violence. Lack of support from healthcare staff, where women feel unimportant, mistrusted and judged.  Lack of secure healthcare contact ,women did not feel safe enough to talk about the violence and preceded the healthcare staff as distracted. Inadequate response and resources in healthcare, where women felt that healthcare staff lacked sufficient training and knowledge to address women exposed to violence in a safe and professional manner. 

Conclusion: The women's experiences of the treatment from healthcare were consistently negative. The negative experiences resulted in the women feeling guilt over the violence they had endured, which in turn reinforced the feeling of being a burden to the healthcare staff. Many felt they were deprioritized and judged. For healthcare staff to be able to treat women exposed to violence in a professional and supportive manner, increased knowledge and training in the area are required.