Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk, progressiv sjukdom som drabbar 65 miljoner människor världen över. Sjukdomens förlopp innebär en gradvis försämring vilket leder till ett högt vårdbehov. Egenvården spelar en avgörande roll för att undvika försämring av hjärtsvikten samt förbättra patientens möjlighet att uppnå god livskvalitet. Omvårdnad utgör därmed en central del i behandlingen och sjuksköterskeledda interventioner är av stor vikt för att främja egenvård och förbättra patientens hälsotillstånd.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva effekten av olika sjuksköterskeledda egenvårdsinterventioner för patienter med kronisk hjärtsvikt.Metod: En beskrivande litteraturstudie har genomförts. Databassökningen genomfördes i PubMed. Sökningen resulterade i elva artiklar med kvantitativ ansats, samtliga med experimentell metod. Artiklarnas data har analyserats genom ett objektivt tillvägagångssätt.Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskan kan tillämpa olika interventioner för att främja egenvården hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Utbildning utgör en central komponent och bidrar till signifikanta förbättringar inom egenvård, egenvårdsbeteendet samt livskvalitet. Utbildningsinterventionen gav patienten en känsla av kontroll och delaktighet kring sin vård samt en förbättrad symtomhantering vilket främjar livskvalitet. För att en framgångsrik egenvård ska etableras bör sjuksköterskan personcentrera interventionerna utifrån patienternas behov och förutsättningar.Slutsats: Sjuksköterskeledda egenvårdsinterventioner för patienter med kronisk hjärtsvikt har en positiv effekt på patientens egenvårdsbeteende, egenvård samt livskvalitet. En framgångsrik egenvård grundar sig främst på utbildning där en välinformerad patient har möjlighet att besluta kring sin hälsa och aktivt delta i sin vård.