Sammanfattning

Bakgrund: Varje år invandrar närmare 100 000 personer till Sverige. När dessa personer söker vård kan problem uppstå när vårdpersonalen och patienten inte talar samma språk. Sjukvården står här inför ett problem med att ge dessa personer adekvat vård och omvårdnad. För att tillgodose patienternas vårdbehov krävs en uppsjö av strategier och hjälpmedel för att sjuksköterskan och patienten ska förstå varandra.Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera med utrikesfödda patienter med bristande språkkunskaper. Metod: Studien är en litteraturstudie där tio kvalitativa vetenskapliga artiklar har använts. Databasen PubMed har använts för att söka artiklar. Huvudresultat: Sjuksköterskorna beskrev att de behöver lägga mera tid på patienter som inte talar samma språk som de själva. Sjuksköterskor använde olika strategier för att främja kommunikationen men utrikesfödda patienter med bristande språkkunskaper. Sjuksköterskor beskrev att patienter från andra länder ibland har en annan uppfattning om vården. Sjuksköterskorna upplevde att kulturella skillnader kunde skapa en distans i vårdrelationen, sjuksköterskan inte förstod kulturella benämningar som patienterna använde. Ibland används tolk i vården. Sjuksköterskor beskrev erfarenheter av tolk i vårdmötet. Sjuksköterskor föredrog att använda auktoriserade tolkar men i akuta situationer var det inte alltid möjligt. Då användes i stället anhöriga eller vårdpersonal med kunskaper i det aktuella språket. Slutsats: Sjuksköterskorna beskrev att de vårdsökande behöver mer hjälp och stöd samt att det behövs hjälpmedel för att förstå varandra. Förbättrade hjälpmedel kan effektivisera vården samt hjälpa vårdpersonalen i framtiden.