Betydelserna av begreppen "svenskhet" och "svensk", liksom "folket" har skiftat historiskt i medierna och i den allmänna debatten. I den här studien av den årligen utgivna tidningen Smålänningens Jul (1924-), undersöker jag hur begreppen framställdes de första trettio åren, med betoning på beredskapstiden. Studien är begränsad till en visuell och intertextuell analys av omslagen och juldikterna. Konklusionen är att "en svensk" framställs som en person från Småland, som här förstås som metonym för Sverige. Svenskarna är fria, ärliga och hårt arbetande samt firar jul på landet, inte i staden. I juletid bevarar "folket" familjetraditionerna framför firandet av Jesu födelse. Orostiderna i världen och andra världskriget framställs som en avlägsen katastrof. De krigförande länderna omnämns inte och inte heller orsakerna till kriget. Max Webers heuristiska begrepp idealtyp föreslås som verktyg för att undersöka begreppen i media idag.