Bakgrund: Prehospital vård är avgörande för att ge snabb och adekvat hjälp innan transport till vårdinrättning. Smärtlindring är en viktig del, men forskning visar att barn ofta inte får tillräcklig smärtlindring prehospitalt. Ambulanssjuksköterskorna står inför utmaningar att tillgodose barns specifika behov, både fysiskt och psykiskt. Genom att förstå varför barn inte får adekvat smärtlindring kan vården av smärtpåverkade barn förbättras. Syfte: Syftet var att belysa ambulanssjuksköterskans upplevelse av att smärtlindra barn prehospitalt. Metod: Studien använde sig av en kvalitativ design. Ett strategiskt urval gjordes för rekrytering av nio ambulanssjuksköterskor på samma ambulansstation i södra Sverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. En induktiv innehållsanalys användes för att analysera resultatet. Resultat: Analysen resulterade i fem subkategorier och två generiska kategorier; 1) Samverkan och kommunikation i vårdprocessen, 2) Att känna sig säker. I resultatet framkom att ambulanssjuksköterskorna upplevde svårigheter i kommunikationen, särskilt med yngre barn. Anhörigas roll ansågs vara viktig och avgörande för barnets välmående, men kunde ibland även bidra till att försvåra situationen. Ambulanssjuksköterskorna upplevde att vård av smärtpåverkade barn var en ovanlig händelse och kände en brist på erfarenhet och utbildning i dessa situationer. Slutsats: Ambulanssjuksköterskan möter stora utmaningar i mötet och vård av smärtpåverkade barn. Kommunikationen, föräldrarnas roll, val av smärtlindring och brist på erfarenhet och utbildning samverkar för att påverka vården.