Följande uppsats är baserad på en kvalitativ inriktning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter som har erfarenhet av att jobba med klienter som har erfarenhet av substansbruk. Uppsatsen tillämpade en tematisk analys för att analysera det insamlade materialet. Vår teoretiska utgångspunkt var Queerteorin, som innefattade maktstruktur, kön, det heterosexuella kontraktet, prekaritet samt inkludering. Syftet med studien var att beskriva och analysera yrkesverksammas erfarenheter av behandlingskontakter med personer som identifierar sig som HBTQ+ inom missbruks- och beroendevården. Studiens huvudfokus var på sexualitet och användande av rusmedel i samband med sex. Denna studie problematiserar varför sexuell hälsa och sexuell identitet inte ses som väsentligt i behandling inom missbruksvården, trots den starka kopplingen mellan drogbruk och sexuell hälsa bland kemsex deltagare inom HBTQ+. Resultatet visade att risken för återfall ökade om den sexuella hälsan inte fick ta plats i behandling. Kopplingen mellan sex och droger var stark, vilket ökade risken för återfall, samt att respondenterna såg ett samband mellan substansbruk och sexuell hälsa. Resultatet visade också att beroende på vem frågan ställs till, lades olika vikt och mening kring vad som är viktigt att samtala om gällande sexualitet i behandling.

Slutligen visade även resultatet att personal inom missbruks- och beroendevården bör skaffa kunskap gällande HBTQ+-gruppen, eftersom det är en utsatt grupp i samhället och som löper högre risk att börja bruka droger. 

This thesis is based on a qualitative approach using semi-structured interviews with four respondents who have experience working with clients with a history of substance use. The thesis applied thematic analysis to examine the collected material. Our theoretical framework was Queer Theory, which included concepts such as power structures, gender, the heterosexual contract, precarity, and inclusion. The aim of the study was to describe and analyze the experiences of professionals working in substance abuse and addiction care in relation to treatment interactions with individuals who identify as LGBTQ+. The main focus of the study was on sexuality and the use of intoxicants in connection with sex. This study problematizes why sexual health and sexual identity are not seen as essential aspects of treatment within addiction care, despite the strong link between drug use and sexual health among LGBTQ+ individuals who engage in chemsex. The results showed that the risk of relapse increased when sexual health was not addressed during treatment. There was a strong connection between sex and drug use, which contributed to a heightened risk of relapse. Respondents also observed a correlation between substance use and sexual health. The results further demonstrated that depending on who was asked, different importance and meanings were placed on discussions around sexuality in treatment contexts.

Finally, the findings indicated that staff within substance abuse and addiction care should acquire knowledge about the LGBTQ+ community, as it is a marginalized group in society and at higher risk of initiating drug use.