Bakgrund: Dysfagi är en sväljstörning vilket kan leda till allvarliga komplikationer. Personer med dysfagi upplever ofta negativa känslor såsom rädsla, oro och ångest i samband med måltider och intag av läkemedel. De känner sig begränsade i sina valmöjligheter kring konsistensen på mat och dryck, vilket ofta leder till ett minskat eller uteblivet intag. Både hos äldre och vid stroke ses omfattande omvårdnadsbehov och högre dödlighet. Många i dessa patientgrupper är inte alltid medvetna om sin sväljstörning och prevalensen av dysfagi är hög. Syfte: Syftet var att belysa förekommande omvårdnadsåtgärder för patienter med dysfagi. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats som omfattar 12 vetenskapliga artiklar. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Studiens resultat presenteras i tre kategorier: Kostrelaterade omvårdnadsåtgärder, Munvårdsåtgärder och Omvårdnadsåtgärder vid läkemedelshantering. Konklusion: Resultatet i litteraturstudien kan bidra till en ökad kunskap för sjuksköterskor i omvårdnaden vid dysfagi. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder kan i många fall förebygga komplikationer och ge ökade hälsoeffekter hos patienter med dysfagi.

Background: Dysphagia is a swallowing disorder that can lead to serious complications. People with dysphagia often experience negative emotions such as fear, worry, and anxiety in relation to meals and medication intake. They feel limited in their choices regarding the consistency of food and drink, often leading to reduced or absent intake. Both in the elderly and after stroke, extensive nursing care is needed, and higher mortality is seen. Many in these patient groups are not aware of their swallowing disorder and the prevalence of dysphagia is high. Purpose: The purpose was to highlight prevalent nursing measures for patients with dysphagia. Method: A general literature review with an inductive approach that includes 12 scientific articles. The searches were conducted in the CINAHL and PubMed databases. Results: The study results are presented in three categories: Dietary care measures, Oral care measures, and Nursing measures for medication management. Conclusion: The results of the literature study can contribute to increased knowledge for nurses in the care of patients with dysphagia. Evidence-based nursing measures can in many cases prevent complications and provide ameliorated health effects in patients with dysphagia.