Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att undersöka hur lärare ser på och realiserar de icke obligatoriska schemabrytande dagarna i sin skolverksamhet. Studien utgick från följande frågeställningar:

1. Vad anser lärare att schemabrytande dagar har för betydelse och innebörd?
2. Vem ansvarar för de schemabrytande dagarnas innehåll och vad prioriteras?
3. Vilka möjligheter och utmaningar ser lärare med schemabrytande dagar?

Metod

Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Det genomfördes ett målstyrt urval där fem olika idrottslärare på högstadienivå från olika delar av Stockholmsområdet deltog och samtliga ansvarade över någon av de schemabrytande dagarna. Tre av intervjuerna genomfördes genom fysiskt möte och två stycken genomfördes digitalt via Google Meet och Zoom. För analys av datan användes en tematisk analys där teorier använts för att utläsa mönster utifrån respondenternas svar och presentera resultatet.

Resultat

Studiens resultat visade att schemabrytande dagar är ett fenomen som fortfarande lever kvar trots skiftet kring dagarna i styrdokumenten som skolans lärare förhåller sig till. Dagarna sker dock i en varierad utsträckning mellan skolorna och olika typer av schemabrytande dagar genomförs. Även syftet med dagarna skiljer sig åt där allt ifrån relationsbyggande, lärandetillfälle, rekreation och bedömning är anledningar till att genomföra dagarna. Ramfaktorer som tid för planering och ekonomi är de mest påverkande faktorerna för hur dagarna kan genomföras. Det finns en enad syn från lärarna kring hur de önskar att bedriva friluftsliv och att dagarna för med sig ett värde som gör det värt att genomföra dagarna, trots den delade inställning från lärarkollegor och elevernas föräldrar.

Slutsats

Studien visar att schemabrytande dagar varierar mellan skolor både i antal och innehåll. De har tydliga syften och uppskattas av idrottslärare trots begränsningar av fysiska ramfaktorer. Lärarna ser positivt på dagarna och vill delta i planeringen, men mer tid krävs för att möjliggöra detta. För att övervinna ramfaktorernas begränsningar behövs en bredare syn på friluftsliv och koppling till skolans styrdokument. Genom att fokusera på möjligheter istället för begränsningar kan lärarna skapa positiva upplevelser och lärandemiljöer för eleverna.

Aim

The purpose of this study is to examine how teachers perceive and implement non-mandatory, schedule-disrupting days at their schools. The research was guided by the following questions:

1. What significance and meaning do teachers attribute to schedule-breaking days?
2. Who is responsible for the content of schedule-breaking days, and what is prioritized?
3. What opportunities and challenges do teachers perceive with schedule-breaking days?

Methodology

The study takes a qualitative approach using semi-structured interviews as the primary method. A purposive sampling strategy was employed, involving five physical education teachers at the lower secondary level from different parts of the Stockholm area. All participants were responsible for managing at least one schedule-breaking day. Three interviews were conducted in person, while two were conducted digitally via Google Meet and Zoom. Data analysis was performed using thematic analysis, using theoretical frameworks to interpret the respondents’ answers and present the findings.

Results

The results indicate that schedule-breaking days persist as a phenomenon despite changes in the curriculum guidelines that teachers must adhere to. The implementation of such days varies across schools, covering different types of schedule-breaking activities. The purpose of these days also varies, ranging from relationship-building and learning to recreation and assessment. Structural factors such as planning time and budget are the most influential in determining how these days can be executed. However, there is a consensus among teachers regarding the value of schedule-breaking days, making them worthwhile despite differing views among other school staff and students' parents.

Conclusion

The study reveals that schedule-breaking days vary between schools in both number and content. These days have clear purposes and are appreciated by PE teachers despite limitations posed by physical contextual factors. Teachers view these days positively and wish to participate in their planning, though more time is required to enable this. To overcome the constraints of contextual factors, a broader perspective on “friluftsliv” and alignment with the school’s curriculum is needed. By focusing on opportunities rather than limitations, teachers can create positive experiences and learning environments for students.