Vi har i uppsatsen studerat hur Socialdemokraternas och Moderaternas ståndpunkter i Nato-debatten förändrats från 2022 till och med 2024. Genom användning av säkerhetiseringsteorin och argumentationsanalys undersöktes de framträdande argumenten, för och emot Nato, med fokus på Socialdemokraterna och Moderaterna. Fortsatt analyserade uppsatsen partiledarna Magdalena Andersson (S) och Ulf Kristerssons (M) argumentation, och hur de framställde Nato-medlemskapet som en nödvändig säkerhetspolitisk åtgärd. Resultatet visar att en säkerhetisering av Ryssland tog plats, där Rysslands invasion av Ukraina spelade en betydande roll genom att båda partierna blev för ett medlemskap i försvarsalliansen, Nato. Detta i syfte att skydda den svenska säkerheten och suveräniteten. Analysen tydliggör vidare partiernas historiska ståndpunkter i Nato-frågan och hur den svenska traditionen av alliansfrihet präglat debatten genom tiderna. Sammantaget bidrar denna studie till förståelsen av hur externa hot kan förändra ett lands säkerhetspolitiska linje, som i sin tur formar ett nytt nationellt beslut.