Bakgrund: Sjuksköterskor tillbringar en stor del av sin arbetstid på uppgifter utanför deras huvudsakliga arbetsbeskrivning, vilket bidrar till ökad stress och psykisk ohälsa. Detta har resulterat i ökad sjukfrånvaro och uppsägningar, främst bland kvinnliga sjuksköterskor. Samtidigt har behovet av psykiatrisk vård och sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa ökat i Sverige. För att motverka detta föreslås bland annat Calista Roys coping-teori, som en strategi för att hantera arbetsrelaterad stress.

Syfte: Att beskriva hur arbetsmiljön påverkar sjuksköterskors psykiska hälsa.

Metod: En diskursanalys av artiklar från Vårdfokus mellan juli 2024- december 2024.

Resultat: Flera centrala diskurser identifierades: ekonomiska, vård- och omsorgs-, politiska, lednings- och fackliga. Konflikter mellan dessa framkom, där orsakerna till problemen varierade. Arbetsmiljöns påverkan på sjuksköterskors psykiska hälsa var en gemensam nämnare i alla diskurser, men lösningarna skiljde sig– fackliga och vårddiskurser föreslog bättre bemanning och kortare arbetstider, medan politiska och ekonomiska diskurser betonade reformer och effektivisering. Intertextualitet var tydlig, och svagt ledarskap samt administrationens påverkan var återkommande teman. Samtidigt identifierades sjuksköterskors delaktighet i beslutsfattande som en faktor som kunde främja deras psykiska hälsa.

Konklusion: Sjuksköterskors arbetsmiljö påverkar deras psykiska hälsa och behöver förbättras genom strukturella förändringar. Vidare forskning behövs för att förstå könsskillnader i hur arbetsmiljön påverkar sjuksköterskor, särskilt kvinnor.

Background: Nurses often perform tasks outside their primary job description, contributing to increased stress and mental health issues. This has led to higher rates of sick leave and resignations, particularly among female nurses. Simultaneously, the need for psychiatric care and mental health-related sick leave has risen in Sweden. Calista Roy’s coping theory is proposed as a strategy for managing work-related stress.

Aim: To describe how the work environment affect nurses’ mental health.

Method: A discourse analysis of articles from Vårdfokus between July 2024-december 2024.

Findings: Five central discourses were identified: economic, healthcare, political, managerial, and union-related. While all acknowledged the impact of the work environment on nurses’ mental health, their proposed solutions varied. Union and care-related discourses called for better staffing and shorter working hours, while political and economic ones emphasized reforms and efficiency. Weak leadership, administrative burden, and intertextuality were recurring themes. Nurses’ involvement in decision-making emerged as a potential protective factor.

Conclusion: The work environment significantly affects nurses’ mental health and requires structural improvements. Further research is needed to examine gender differences, particularly regarding how female nurses are affected.