Barnrätt är ett relativt nytt rättsområde som har växt fram under slutet av 1900-talet. Svårigheten med barnrätt jämfört med andra rättsområden är att barn inte har samma rättsliga ställning som vuxna och har därför varit beroende av vuxna. Det finns många olika perspektiv på barnrätt såväl som teorier för hur ett barn ska inkluderas i en beslutsprocess. Barnets rätt att komma till tals är en viktig rättighet inom barnrätten och räknas som en grundprincip inom barnkonventionen, där den framgår av artikel 12. Den räknas som en fundamental mänsklig rättighet och hur en konventionsstat ska tolka artikeln framgår främst av barnkommitténs allmänna kommentarer. Uppsatsen redogör för hur artikel 12 framgår av skotsk samt svensk lagstiftning, hur denna tillämpas i ärenden om tvångsomhändertaganden och huruvida det finns ett behov av att ratificera det tredje tilläggsprotokollet av barnkonventionen för att stärka denna rättighet ytterligare. Det framkommer att det finns både likheter och skillnader av barnets rätt att komma till tals i Skottland och Sverige där lagstiftningen och tillämpningen har anpassats till artikel 12 av barnkonventionen. Uppsatsen visar att ett ratificerande av tredje tilläggsprotokollet av barnkonventionen inte är tillräckligt för att garantera barnets rätt att komma till tals. Mer behöver göras för att garantera effektiva rättsmedel och tillgången till rättvisa, vilket bland annat kommer att framgå av barnkommitténs nya allmänna kommentar för artikel 12 av barnkonventionen.