Trots att det går att utläsa en förbättring av elevers matematikkunskaper i Sverige, kvarstårproblemet att matematik är det skolämne där flest elever inte når godkänd nivå. För att vidaredriva på den positiva utvecklingen av elevers matematikkunskaper bör vetenskapligtunderbyggda undervisningsmetoder användas. Tidigare forskning har påvisat att matematiskarepresentationsformer är en pedagogisk strategi som gynnar elevers lärande i matematik. Dennastudie syftar till att undersöka hur mellanstadielärare använder matematiskarepresentationsformer och hur det påverkar elevers lärande, men även sammanställa vilkaförutsättningar som krävs för att det ska vara möjligt att använda i undervisningen. Studienutgår från fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med verksamma matematiklärare påmellanstadiet. En teoretisk tematisk analys har använts för att tematisera studiens insamladedata utifrån frågeställningarna. Resultatet analyseras, förstås och diskuteras kontinuerligtutifrån Schulmans teoretiska ramverk pedagogical content knowledge (PCK). Resultatet visaroch slutsatserna understryker att matematiska representationsformer används som ett lärverktygsom är gynnsamt för alla elevers lärande, under förutsättning att lärare är medvetna om samtkan hantera dess möjligheter och svårigheter. Vidare visar resultatet och slutsatsernaunderstryker att inre och yttre ramfaktorer påverkar lärares användning av matematiskarepresentationsformer.