Projekteringsprocessen, särskilt för arkitekter, kräver lång bearbetningstid. Arkitektens arbete i denna process är av stor betydelse för övriga aktörer. Ju mer detaljerat arbetet är, desto mer tidskrävande blir processen. Det är dock vanligt att både beställare och projektgruppen genomför ändringar, vilket ofta innebär ÄTA-arbeten och leder till onödiga iterativa arbetsprocesser som behöver hanteras. Dessa ändringar påverkar tidsplanen. Dessutom kan bristande kommunikation bidra till uppkomsten av ÄTA-arbeten. En standardiserad projekteringsprocess kan resultera en mer effektiv tidsplanering. En sådan process underlättar identifiering av stopp, vilket kan möjliggöra en strukturerad planering och förbättra kommunikationsflödet i projektet. Detta kan i sin tur leda till färre sena ändringar samt minskade kostnader. 

Målet med examensarbetet är att analysera arkitektens aktiviteter i projekteringsprocessen och identifiera de faktorer som kan leda till stopp i processen för att utvärdera möjligheter för standardisering av processen och vilka potentiella effekter kan det ha på projektet. Detta kan uppnå genom att besvara följande frågor; 

1. Vilka centrala aktiviteter utför arkitekter i projekteringsprocessen?
2. Vilka faktorer bidrar till stopp i projekteringsprocessen?
3. Hur kan projekteringsprocessen standardiseras ur ett arkitektperspektiv?
4. Vilka potentiella fördelaktiga effekter kan en standardiserad projekteringsprocess ha på byggprojektets genomförande?

För att besvara forskningsfrågorna genomfördes en kvalitativ studie. I den studien inkluderades en litteraturstudie, en intervjustudie och en dokumentstudie. Litteraturstudien och intervjustudien användes för att besvara samtliga frågor, medan dokumentstudien, det vill säga analyser av projekteringstidsplaner, berörde två av forskningsfrågorna. 

De huvudsakliga aktiviteter som lyfts är framtagning av programhandling, systemhandling och bygghandling. Processen anses kunna förbättras genom en systematiserad planering för att effektivisera processen, då identifierade stopp huvudsakligen beror på bristande planering. Detta resulterar i sena samordningar och sena ändringar, särskilt under utrednings- och gestaltningsskedet. Sena samordningar kan leda till fördröjda återkopplingar och sena ändringar, vilket gör att utfört arbete inte kan stämmas av tidigt, exempelvis kring konstruktionens genomförbarhet. 

Vidare bör arkitekter inte påbörja gestaltningen förrän samtliga projektkrav är fastställda, eftersom förändrade förutsättningar kan leda till omarbetningar för både arkitekter och andra konsulter. För att bemöta dessa utmaningar bör utredningsfasen och gestaltningsskedet planeras i en sekventiell ordning och samordning av konsulter bör ske tidigt i processen. 

Användning av visuella planeringsverktyg, såsom Kanban-system, rekommenderas för att ge en tydlig överblick över processen. Ett sådant verktyg kan visualisera projektets status, identifiera stopp och begränsa pågående arbeten. I slutändan kan en standardiserad projekteringsprocessen bidra till effektivitet på grund av minskad osäkerhet, förbättrad kommunikation, snabba återkopplingar, högre kvalitet på handlingar, färre ändringar och fel samt ekonomiska besparingar. 

The design process, especially for architects, requires a long processing time. The work of the architects in this process is of great importance to the other stakeholders. The more detailed the work is, the more time-consuming the process becomes. However, it is common for both the client and the project team to make changes, which often lead to unnecessary iterative work processes that need to be managed. These changes affect the schedule. In addition, a lack of communication can contribute to the emergence of changes. A standardized design process can result in more efficient scheduling. Such a process facilitates the identification of flow stops and bottlenecks, which can allow for structured planning and improve the flow of communication in the project. This in turn can lead to fewer late changes and reduced costs.

The aim of the thesis is to analyze the architect´s activities in the design process and identify the factors that can lead to stops in the process in order to evaluate possibilities for standardization of the process and what potential effects it can have on the project. This can be achieved by answering the following question;

1. What key activities do architects perform in the design process?
2. What factors contribute to stops in the design process?
3. How can the design process be standardized from an architect´s perspective?
4. What are the potential beneficial effects of a standardized design process on the implementation of the construction project?

To answer the research questions, a qualitative study was conducted. The study included a literature review, an interview study, and a document study. The literature review and the interview study were used to answer all questions, while the document study, i.e. analysis of design schedules, addressed two of the research questions.

The main activities highlighted are the production of program document, system document and construction document. It is considered that the process could be improved through systematized planning to streamline the process, as identified stops are mainly due lack of planning. This results in late coordination and late changes, especially during the investigation and design phase. Late coordination can lead to delayed feedback and late changes, which means that complete work cannot be reconciled early, for example on the feasibility of the construction.

Furthermore, architects should not start the design until all project requirements are established, as changing conditions may lead to rework for both architects and other consultants. To address these challenges, the investigation phase and the design phase should be planned sequentially, and coordination of consultants should take place early in the process.

The use of visual planning tools, such as Kanban systems, is recommended to provide a clear overview of the process. Such a tools can visualize the status of the project, identify flow stops and limit work-in-progress. Ultimately, a standardized design process can contribute to efficiency due to reduced uncertainty, improved communication, quick feedback, higher quality of documents, fewer changes and errors, and financial savings.