Bakgrund: Trycksår är en hudskada som uppstår på grund av tryck, skjuv eller friktion och orsakar lidande hos patienten. Det är en vanlig vårdskada som kan undvikas. Riskbedömning vid inskrivning samt hudbedömning är viktiga preventiva åtgärder. Mobilisering, tryckavlastning, nutrition och hudvård är andra åtgärder som sjuksköterskan ansvarar för. Sjuksköterskan leder omvårdnadsarbetet för att ge säker och personcentrerad vård utifrån etiska koder och lagstiftning. Trots riktlinjer för att förebygga och åtgärda trycksår uppstår denna vårdskada hos patienter inom slutenvården.

Syfte: Att belysa vilka faktorer som påverkar det trycksårsförebyggande arbetet inom slutenvården ur sjuksköterskors perspektiv.

Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på sex kvalitativa, tre kvantitativa samt en mixad artikel. Artiklarna analyserades med avsikten att påträffa likheter och skillnader i resultatet.

Resultat: Fyra teman framkom: Organisation, Teamarbete, Kunskap och Känslor. Hindrande faktorer i det trycksårsförebyggande arbetet som framträder är arbetsbelastning, dokumentationsbörda, brist på rätt material, brist på kunskap samt skuld- och skamkänslor. Möjligheter är utbildning i trycksårsprevention, användarvänliga riskbedömningsinstrument, samarbete och stöd från andra yrkesgrupper, patientens delaktighet samt sjuksköterskors positiva känslor.

Konklusion: Trycksårsförebyggande arbete behöver prioriteras högre på organisatorisk nivå och mer resurser behövs. Förslag på fortsatt forskning är att ta reda på vilket riskbedömningsinstrument som bäst lämpar sig för ökad patientdelaktighet.

Background: Pressure ulcers are skin injuries that occur due to pressure, shear or friction and cause suffering to the patient. They are a common, preventable healthcare injury. Risk and skin assessment on admission to the hospital are important preventive measures. Mobilization, pressure relief, nutrition and skin care are other measures that the nurse is responsible for. Nurses lead the work to provide safe and person-centered care based on ethical codes and legislation. Despite guidelines for preventing and treating pressure ulcers, this care-related injury still occurs.

Aim: To enlighten factors that affect the pressure ulcer prevention work in hospital care from nurses’ perspective.

Method: General literature review based on six qualitative, three quantitative and one mixed article. They were analyzed with the intention of finding similarities and differences in the results.

Findings: Four themes emerged: Organization, Teamwork, Knowledge and Emotions. Barriers to pressure ulcer prevention are workload, documentation burden, lack of right materials, lack of knowledge, and feelings of guilt and shame. Facilitators include education in pressure ulcer prevention, user-friendly risk assessment instruments, collaboration and support from other professional groups, patient participation, and nurses' positive feelings.

Conclusion: Pressure ulcer prevention needs to be prioritized higher at the organizational level and more resources are needed. Suggestions for continued research are to find out which risk assessment instrument is best suited for increased patient participation.