This thesis takes an interest in the literacy practices in a Special Educational Needs (SEN) classroom for grades 7-9 in a compulsory school, where most students are diagnosed with Autism Spectrum Disorder (ASD). The diagnosis ASD often implies difficulties related to print literacy as well as deficits in social interaction (ICD5), and many of these students show a relatively low rate of passing grades in school. A possible explanation for this is that social interaction and literacy are considered as key abilities in the view on learning in the Education Act, and therefore crucial for reaching the knowledge requirements stated in the curricula. The relation between the difficulties implied by the diagnosis and necessary abilities for reaching knowledge requirements in school constitutes a special educational dilemma. Considering this dilemma, the aim of this study is to make visible, from a relational perspective, the prerequisites for participation in literacy practices in a SEN group for students diagnosed with ASD. The research question is: What obstacles and opportunities for participation in the classroom literacy practices appear for the focus students? The empirical material was produced through an ethnographic approach, where the participants were followed for one year. Video and interviews were used as methods for data production. The theoretical framework is relational pedagogy, and Martin Buber’s concepts are used to analyze the relational dimensions in the classroom interactions around text. The results show how relational aspects of teacher-student meetings affect the possibilities for student participation in interactions around text. The study concludes that educators’ relational competence plays a crucial role for the students’ opportunities to participate in literacy practices. The findings have implications for practice that are applicable for teaching students with special educational needs as well as for teaching in the general classroom.

Denna avhandling handlar om literacypraktiker i en resursskola år 7-9 för elever med diagnos inom Autismspektrum (AST). Elever med diagnos inom AST har under lång tid visat sig ha en otillfredsställande skoltillvaro, vilket visat sig i form av hög skolfrånvaro och att alltför många elever inte uppnår gymnasiebehörighet efter avslutad grundskola. Forskning visar att AST kan medföra svårigheter med läs- och skrivlärande. Detta lärande är en central förutsättning för att uppnå skolans krav. Klassrumsstudier med fokus på läsande och skrivande i undervisningen har dock saknats. Med en social syn på literacy bidrar den här studien med kunskap om hur deltagande i klassrummets literacypraktiker gestaltar sig för elevgruppen. Studien visar hur relationella aspekter är avgörande för deltagarnas interaktioner kring text. Martin Bubers relationsfilosofi utgör tyngdpunkten i avhandlingens teoretiska ramverk, där begreppsparen Jag-Du och Jag-Det används för att tolka empiriska exempel och synliggöra pedagogernas förhållningssätt i möten med elev och text. Resultatet visar att båda dessa sätt att möta eleverna har betydelse för elevernas möjligheter till deltagande i literacypraktiker, vilket i förlängningen skapar förutsättningar för lärande.