Introduktion: Stroke är en vanlig dödsorsak i världen och drabbar 15 miljoner människor årligen. Stroke kan medföra stor livsomställning med allvarliga funktionsnedsättningar vilket kan öka risken för psykisk ohälsa. Efter sjukhusvård behöver ett flertal fortsatt behandling så den psykiska hälsan inte påverkas negativt. Katie Erikssons omvårdnadsteori beskriver människan som unik med olika behov som medför att personcentrerad omvårdnad bör appliceras.

Syfte: Att beskriva olika aspekter av psykisk hälsa som patienter som drabbats av stroke upplever efter utskrivning från sjukhuset. Metod: En deskriptiv design med kvalitativ ansats där litteraturöversikt har använts för datainsamlig. Tio artiklar kvalitetgranskades och analyserades innan sammanställning av resultatet.  

Resultat: Fem kategorier identifierades; Meningsfullhet i det förändrade livet, Copingstrategier för att hantera sjukdomens konsekvenser, Stödets betydelse för den psykiska hälsan, Faktorer som bidrog till social isolering och Känslomässiga reaktioner till följd en förändrad livssituation. Den psykiska hälsan kunde påverkas positivt av exempelvis nya insikter, copingstrategier, personliga egenskaper, stöd och när olika delar av livet återficks. Den psykiska hälsan kunde påverkas negativt av funktionsnedsättningar, en förändrad fysisk och social situation, samt förlust av olika delar av det tidigare livet.

Slutsats: Den psykiska hälsan påverkades positivt och negativt efter utskrivning från sjukhuset. Stöd från andra och meningsfulla aktiviteter hade en positiv påverkan på den psykiska hälsan efter insjuknandet. Vårdpersonal kan stärka den psykiska hälsan för patientgruppen genom stödjande vårdrelationer och en personcentrerad omvårdnad som motiverar till ett aktivt och meningsfullt liv. Genom tidig uppföljning kan patienternas lidande minska och psykisk hälsa främjas.  

Background: Stroke is a common cause of death in the world, affecting 15 million people annually. Stroke can lead to major life changes with severe disabilities, which can increase the risk of mental illness. After hospitalization, some people might need further treatment, so their mental health is not negatively affected. Katie Eriksson's nursing theory describes the human being as unique with different needs and person-centered care should be applied. 

Aim: To describe various aspects of mental health experienced by patients who have suffered a stroke after being discharged from the hospital. Method: A descriptive design with a qualitative approach, where a literature overview was used for data collection. Ten articles were quality reviewed and analyzed before compiling the results. 

Result: Five categories were identified; Meaningfulness in the changed life, Coping strategies to deal with the consequences of the illness, The importance of support for mental health, Factors that contributed to social isolation and Emotional reactions after a changed life situation. The mental health could be improved by different coping-strategies and others support, and negatively affected by the loss of different parts of the previous life 

Conclusion: Support from others and meaningful activities had a positive impact on mental health after the illness. Healthcare professionals can strengthen the mental health of the patient group through supportive care relationships and person-centered care that motivates an active and meaningful life. Through early follow-up, patients' suffering can be reduced and mental health promoted.