Syftet med studien var att undersöka om intention kunde mediera sambandet mellan attityd och skadeförebyggande träning samt mellan upplevd beteendekontroll och skadeförebyggande träning. I studien var det totalt 169 deltagare (56 kvinnor och 113 män; ålder M= 17.22, SD=1.21) som tränade och spelade på en nationell nivå i olika lagidrotter. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie och datan samlades in via en digital. Resultatet visade ett statistiskt signifikant samband för den indirekta effekten för attityd och upplevd beteendekontroll på skadeförebyggande träning via intention. Det indikerar att intention är en viktig mekanism för att beteendet skall utföras i det undersökta urvalet, vilket också diskuteras. Resultatet för den indirekta effekten gick i linje med Theory of Planned Behavior och stödjer tidigare forskning. Det belyser vikten av intention för att utföra skadeförebyggande träning, för att minska risken för skador. 

 The aim of the study was to investigate whether intention could mediate the relationship between attitude and injury prevention training, as well as between perceived behavioral control and injury prevention training. A total 169 participants (56 Women and 113 men; age M=17.22, SD=1.21) who trained and competed at a national level in various team sports took part in the study. The study employed a quantitative cross-sectional design, and data were collected through a digital survery. The results showed a statistically significant relationship for the indirect effect of both attitude and perceived behavioral control on injury prevention training via intention. This indicates that intention is an important mechanism for performing the behavior in the investigated sample, which is also discussed. The results for the indirect effect were consistent with the Theory of Planned Behavior and supported previous research. They highlight the importance of intention in performing injury prevention training to reduce the risk of injuries.