Våldsförebyggande arbete, eller våldsprevention, är åtgärder som ska förhindra att våld uppstår eller upprepas. I Sverige ses idag ett utökat våldsförebyggande arbete som avgörande för den nationella strategi som antagits för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor, våld mot barn, våld i hbtqi-relationer och hedersrelaterat våld och förtryck (Socialdepartementet 2016) med avseende på alla former av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld samt hot om våld. Våldsförebyggande arbete är centralt även i bekämpandet av gäng- och nätverkskriminalitet (Justitiedepartementet 2023).

Då forskning visar att en stereotyp syn på könsroller ökar risken för våld (se ex. Miller m.fl. 2020) ses arbete mot destruktiva könsnormer och för jämställdhet som en förutsättning för att våldspreventiva åtgärder ska vara effektiva (Franzén & Gottzén 2020; Jämställdhetsmyndigheten 2020). Den nationella strategin (Socialdepartementet 2016) framhåller bland annat att föreställningar om våld och hot som legitima uttryck för manlighet aktivt bör motverkas i sammanhang som är särskilt viktiga i formandet av pojkars och unga mäns identitet (Regeringskansliet 2016). Eftersom föreställningar om hur män är och bör vara kan upprätthållas av alla behöver dock insatserna för att förändra förväntningarna på pojkar och män rikta sig till alla, oavsett kön.

I Sveriges kommuner finns flera verksamheter som kan och bör arbeta våldsförebyggande, däribland förskolan och skolan, där fritidshemmen också ingår. Den här rapporten behandlar ett våldpreventivt utvecklingsarbete i två skolor i Tanums kommun. Arbetet leds av Hälsokällan, en verksamhet som drivs av Fyrbodals kommunalförbund. Hälsokällan kallar projektet Tidiga våldsförebyggande insatser i förskola, skola och fritidshem – rätten till en uppväxt fri från våld. Det finansieras av statsbidrag från Jämställdhetsmyndigheten.

Under 2023 inledde Hälsokällan och Högskolan Väst en samverkan med syfte att utforska detta utvecklingsarbete. Samverkan pågick under hela 2024 och innebar att forskare genom observationer och intervjuer följde pedagogernas arbete med att införa Hälsokällans modell för våldspreventivt utvecklingsarbete.