Trafikverkets klimat- och sårbarhetsanalys 2024 har uppdaterats med aktuella analyser och klimatscenarier. Klimat- och sårbarhetsanalysen speglar hur ett förändrat klimat kan påverka robustheten hos trafikinfrastrukturen på kort och lång sikt. Analysen tar upp de mest påtagliga klimatrelaterade riskerna för samtliga trafikslag med en tyngdpunkt på väg och järnväg. Med hjälp av GIS-analyser har Trafikverket också identifierat och analyserat särskilt utsatta väg- och järnvägssträckor utifrån ett förändrat klimat. Genom en enhetlig och jämförbar GIS-metodik har analyser gjorts för att belysa hur och var klimatförändringen förväntas påverka statliga vägar och järnvägar mest, samt för att översiktligt visa om risknivåer för klimatpåverkan ökar, minskar eller är oförändrade.
Infrastrukturen behöver redan idag och än mer i framtiden kunna stå emot klimatrelaterade påfrestningar med ökat extremväder, höjda havsnivåer och höga flöden för att förhindra översvämningar, rasrisker och erosionsskador på vägar och järnvägar under anläggningarnas tekniska livslängd. Extremare vädersituationer förväntas öka och därmed också drabba trafikinfrastrukturen med påverkan på anläggningarnas funktion. Även ökade värmeböljor och intensivare torrperioder kan ge skador på järnvägar och vägar såsom solkurvor på järnvägsspår och längre vegetationsperioder som kan innebära mer arbete med att hålla undan växter och kan ge fler problem med invasiva arter vid väg och järnväg. Klimatförändringarna innebär också en förskjutning av nederbördsmängder och temperaturer till andra platser än hur det är nu och varit tidigare, vilket innebär att klimatanpassningsåtgärder behöver stärkas på nya platser. Vintertid förväntas fler dagar med temperaturer som växlar kring nollgradersstrecket, s.k. nollgenomgångar. Det kan innebära mer isbildning än nu för vissa delar av infrastrukturen. Klimat- och sårbarhetsanalysen ger en överblick för potentiella framtida behov av klimatanpassning där trafikinfrastruktur kan komma att drabbas i ett förändrat klimat.
Behovet av anpassning för infrastrukturen i Sverige i ett förändrat klimat förväntas öka i framtiden både fram till år 2050, 2100 samt 2150 enligt de klimatscenarier och resultat av GIS-analyser som presenterats i rapporten.