The key issue addressed in this study is the contradiction between the compulsory elementary school’s promise of education “for all”, and the practice in which not all children function as intended, as students. It is here proposed that widely accepted notions of normality regarding a generalized student serve as a basis for defining deviations, which in turn lead to the sorting of individuals. This issue is illuminated by exploring how the subject position of the student/learner within the Swedish compulsory elementary school has been shaped and transformed over time, with a focus on processes around school entry. These processes mark a significant transition in a child’s life, where the child assumes a new subject position as a student. The transition is not, however, merely an administrative process, but a comprehensive social and cultural transformation that influences both the individual's subjectivity and future life trajectories. This dissertation presents a critical genealogy of the student at school entry. Drawing on Michel Foucault's theories of power, knowledge, and the subject, the conditions surrounding the subject position are analyzed, along with the techniques of normalization that are involved. Through examinations of historical and discursive negotiation, the study highlights processes in which notions of normality and deviation are shaped and maintained in relation to the student. It thus makes visible the frames and limitations that the subject position entails, and problematizes how these can be seen to condition children’s opportunities to function as students. The study traces historical developments of school entry, including the concept and practices of school readiness testing, as well as contemporary school entry assessments, and shows how various examinations and activities have been used to categorize and sort children, with consequences for inclusion and exclusion. By analyzing a broad range of textual material, such as curricula, archival test records, informational materials for parents/guardians, and children’s fiction, the study reveals techniques that shape the subject position student, and generate norms and expectations. When the constructed naturalness of becoming a student is questioned, a more nuanced understanding of children’s subjectivity is made accessible. The results of the study show how certain behaviors and ways of being have been constructed as normal, and consequently, others as deviant, in relation to the student at school entry, throughout the time period from 1940 to 2025. Deviations have been explained in various ways: as delayed maturation, as deficiencies in the home environment, and as different neuropsychiatric diagnoses. However, it is here emphasized that although the explanations differ, they often account for similar underlying aspects of the child’s behavior. Moreover, the findings reveal that, and to some extent how, these ways of being have been framed as problematic within a specific school context. At the same time, the contingencies and particularities of this context are made visible. With this dissertation it is argued that the exclusionary practices associated with school entry must be scrutinized, and that the obsolete vision of one inclusive school for all should be refused, on scientific grounds.

Den centrala frågan som behandlas i avhandlingen tar som utgångspunkt en motsägelse mellan den obligatoriska grundskolans erbjudande om utbildning för alla, och den praktik där alla barn inte fungerar som förväntat som elever. Med studien argumenteras för att allmänt accepterade föreställningar om elevens normalitet utgör en grund för definiering av avvikelser, och som följd sortering av individer. För att belysa detta problem undersöks hur eleven inom den svenska obligatoriska grundskolan har formats och förändrats över tid. Skolstarten markerar en betydelsefull övergång i ett barns liv, där barnet intar en ny subjektsposition, som elev. Denna övergång är inte enbart en administrativ process, utan en omfattande social och kulturell transformation som påverkar både individens subjektivitet och framtida livsbanor. Avhandlingen presenterar en kritisk genealogi av skolstartens elevblivande och undersöker denna subjektspositions villkor. Med utgångspunkt i Michel Foucaults teorier om makt, kunskap och subjektivering analyseras denna process, samt de normaliseringstekniker som är involverade. Analytiskt fokuseras hur elevpositionen konstrueras och kontrolleras inom den svenska grundskolan. Med undersökningar av historiska, diskursiva förhandlingar synliggörs hur föreställningar om normalitet och avvikelse formas och upprätthålls i samband med skolstarten. Därigenom påvisas de villkor och begränsningar som elevpositionen innebär, vilket möjliggör diskussion om hur dessa villkor påverkar barns möjligheter att fungera som elever. Studien spårar skolmognadsbegreppets historiska utveckling, och omfattar analyser av hur olika tester och aktiviteter använts för att kategorisera och sortera barn, med konsekvenser för inkludering och exkludering. Genom att analysera skolmognadsprov och efterföljande skolstartskartläggningar, samt informationsmaterial till föräldrar och skönlitteratur för barn, blottläggs flera olika tekniker som format elevpositionen och som styr barns möjligheter till anpassning inför skolans normer och förväntningar. Med ett problematiserande av den konstruerade elevpositionen, som har kommit att ses som naturlig, tillgängliggörs en mer nyanserad förståelse av barns subjektivering. I avhandlingens resultat framträder en bild av hur vissa beteenden och sätt att vara har konstruerats som avvikande i samband med skolstarten, under hela den undersökta tidsperioden, 1940–2025. Dessa avvikelser har förklarats på olika sätt; som sen mognad, som brister i hemmet och som olika neuropsykiatriska diagnoser. Vidare framgår av studiens resultat att just dessa sätt att vara har konstruerats som problematiska i relation till en specifik skolpraktik. Samtidigt synliggörs denna specifika kontexts kontingens. Sammanfattningsvis argumenteras för att skolstartens exkluderande praktik behöver granskas, och att den obsoleta visionen om en inkluderande skola för alla bör förvägras, på vetenskaplig grund.