Att som blivande lärare ha kunskaper om hur den första skrivundervisningen genomförs i skolan är av stor vikt. Med denna bakgrund har detta arbete som syfte att undersöka hur lärare bedriver den första skrivundervisningen i förskoleklass och årskurs 1, vilka utmaningar och möjligheter de ser samt hur de arbetar för att motivera och engagera eleverna. Materialet har samlats in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem behöriga och yrkesverksamma lärare. För att analysera materialet användes Braun och Clarkes (2006) tematiska analys och utifrån den insamlade datan utkristalliserades följande teman: Fokus på språkets form, Kunskap om elevgruppen, Elever som en didaktisk resurs, En positiv inställning, Ramfaktorer som påverkar och Delaktighet utifrån elevernas intressen. Resultatet presenteras och analyseras utifrån Malmgrens (1996) teori om funktionalism och formalism, Lindström och Pennlerts (2016) teori om den didaktiska triangeln, Dysthes (1996) teori om det flerstämmiga klassrummet, samt ramfaktorteorin (Sundberg, 2021). Studien visar att den första skrivundervisningen huvudsakligen är formalistisk och att lärarna fokuserar mycket på ljudanalys. Utmaningar och möjligheter som lyfts fram är elevernas inställning och ramfaktorer likt resurser i klassrummet. För att motivera och engagera eleverna arbetar lärarna med verklighetsnära uppgifter och digitala verktyg. Resultatet visar även att lärarna utformar undervisningen utifrån elevgruppens behov och förutsättningar för att alla elever ska utmanas på sin nivå. En av slutsatserna som görs är att den första skrivundervisningen till stor del är formalistisk och att det då kan vara svårt att motivera och engagera eleverna. Det krävs därför en stor grad av flexibilitet för att möta och motivera eleverna samt anpassa undervisningen utifrån elevgruppen.