Övergången från förskola till skola kan ta sig olika uttryck beroende på hur den organiseras. Detta examensarbete initierades utifrån uppmärksammade skillnader mellan två avdelningarför barn i 3–6 års ålder, rörande hur övergångsaktiviteter genomfördes i förskolan. Det visade sig i den inledande kartläggningen att övergångsarbetet till stor del fokuserade på att förbereda barnen för skolans upplevda struktur, vilket i vissa fall innebar att andra centrala pedagogiska värden, såsom omsorg, pedagogiska relationer och lek, fick mindre utrymme. Det framkom även variationer i hur och när förberedelser genomfördes samt visade sig en obalans mellan generella aktiviteter och individuellt stöd. För att skapa förutsättningar för en mer likvärdig och genomtänkt övergångsprocess formulerades tre delmål inom ramen för en aktionsforskningsansats: att öka pedagogernas medvetenhet om utvecklingsmöjligheter, att inspirera kritisk reflektion kring deras förhållningssätt, och att tillsammans identifiera konkreta åtgärder. Utvecklingsarbetet tar avstamp i John Deweys syn på kunskap och lärande som erfarenhetsbaserad, reflekterande och demokratisk, samt i den nya barndomssociologins begrepp om barn som becoming och being.

Analysen av materialet visade att språket som används i övergångsarbetet, exempelvis termer som ”blivande skolbarn” och ”förberedande undervisning”, kan påverka synen på barn, samt kan bidra till att förstärka ett skolliknande arbetssätt istället för att ta tillvara på barnens erfarenheter i nuet. Det framkom även en spänning mellan förväntningar från olika håll: dels att leva upp till måluppfyllelse och vårdnadshavares förväntningar samtidigt som barnens behov och intressen ska ges utrymme i övergångsprocessen. Genom de kollegiala samtalen fick pedagogerna förutsättningar att tillsammans reflektera över och utveckla sitt arbetssätt i en riktning som strävade efter en mer balanserad och likvärdig övergångsprocess. Vi har också sett i denna studie att aktionsforskning kan vara en användbar metod för att stödja pedagoger i gemensam reflektion och utveckling av pedagogiska förhållningssätt. Däremot väcker resultaten frågor om metodens inneboende utmaningar; trots ambitionen om ett demokratiskt lärande genomfördes processen inom en fördefinierad ram, vilket i viss mån kan ha påverkat möjligheterna till öppen utforskning.