Läsning används för att navigera i världen, insamla kunskaper eller för ren njutning, men svenska elevers läsförmåga, läsmotivation och självförtroende som läsare minskar, vilket orsakar att de läser allt mindre. Denna studie syftar till att identifiera framgångsfaktorer som lärare i svensk kontext använder sig av, för att med framgång främja elevers läsmotivation i grundskolans lägre årskurser. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta framgångsrika lärare i årskurs F-3 med god kompetens i ämnet. Insamlad data analyseras med en tematisk analys och tolkas genom de teoretiska begreppen: Self-determination Theory (SDT), inre, yttre, autonom och kontrollerad motivation, god läsförmåga och de litteraturdidaktiska begreppen efferent och estetisk läsning. Resultatet skildrar att lärarens engagemang, lärmiljön och tillgången till varierad litteratur är avgörande resurser för att främja elevers läsmotivation. Vidare beskrivs elevens valfrihet i läsningen, gemensamma läsaktiviteter och kompetensutvecklande undervisning, som viktiga faktorer för både elevens läsförmåga och läsmotivationen. Studien synliggör vikten av läsande förebilder samt att läsning ska ges tid och en medveten plats i undervisningen. Diskussionen kretsar kring lärarens engagemang, de möjligheter och utmaningar läraren möter i att balansera valfriheten med stöttning i elevernas bokval samt hur högläsning och samtal kan skapa en inkluderande läsande gemenskap. Studien förankras i tidigare forskning och bidrar med nya kunskaper om lärarens roll och undervisningsstrategier, vilket ger professionen insikter i hur elevers läsmotivation kan främjas i grundskolans lägre årskurser.