Syftet med vår kvalitativa studie är att bidra till en förståelse för lärares användning av formativa bedömningsmetoder inom SO-ämnena, genom att ta del av deras upplevelser och erfarenheter. Vi fokuserar därför på lärares syn på hur metoderna påverkar elevers kunskapsutveckling. Vidare tar vi del av lärares erfarenheter av möjligheter och utmaningar med formativ bedömning i de samhällsorienterade ämnena, genom att besvara frågeställningarna: Hur ser lärare på formativa undervisningsmetoder och dess påverkan på elevers kunskapsutveckling i de samhällsorienterade ämnena? Vad har lärare för erfarenheter av möjligheter och utmaningar med formativ bedömning? I vår kvalitativa studie har vi haft semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma SO-lärare i årskurs 4-6. Utifrån vårt syfte, frågeställningar och kognitiv konstruktivism har vi utformat intervjuguiden. Den insamlade datan har sorterats, reducerats och slutligen motiveras för dess relevans. Således har vi kunnat presentera och analysera ett relevant material med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv, vilket ligger till grund för vår  slutsats och diskussion. 

Genom vårt resultat och analys blir det klart för oss att lärarnas val av bedömningsmetoder inte enbart grundar sig i lärarnas syn på formativ bedömning, utan även av praktiska yttre faktorer. Detta framkommer i intervjuerna, där lärarna har muntlig individuell återkoppling som utgångspunkt när de talar om formativ bedömning. Men på grund av praktiska utmaningar med muntlig individuell återkoppling, använder lärarna till stor del istället andra formativa metoder som de också upplever främjar elevers kunskapsutveckling. Bedömningsmetoden är alltså en kombination av lärarnas syn på bedömning och de möjligheter de ser, samtidigt som valet präglas av utmaningarna. Genom att vi har tagit del av lärares ämnesdidaktiska motiveringar och resonemang om elevers kunskapsutveckling inom de samhällsorienterade ämnen, har vi ytterligare kunnat tolka möjligheter och utmaningar som är förankrat till just SO-ämnena.