Denna studie introducerar och undersöker konceptet ”populärbyggnadsvård” i tidningar och böcker, med syfte att definiera mönster och karaktärsdrag inom populärkulturell litteratur om byggnadsvård. Undersökning utgår från typiska drag inom populärhistorian, för att se om dessa är applicerbara på den populärkulturella byggnadsvårdslitteraturen. Vidare diskuteras materialen och de typiska attributen utifrån filosofen Ludwik Flecks idéer om ”tankestilar” och ”tankekollektiv”. Metoden som brukas är både en kvalitativ litteraturstudie och en kvantitativ analys av tematik och rubriker i tidskrifter. Undersökningen resulterar i att populärbyggandsvården innefattar fyra huvudteman: bebyggelsehistoria, konstruktion, estetik och livsstil. Området besitter tydliga kommersiella drag och fokuserar till stor del på personlig känsla och upplevelse. Vidare syftar området till att vara underhållande och utbildande på samma gång. Undersökningen visar på att det kan finnas möjlighet för populärkulturen att öka det generella intresset för byggnadsvården, men att det finns en viss risk för upprepningar av information. Tidskrifterna stämde i större utsträckning överens med de identifierade dragen för populärhistoria än vad böckerna gjorde. 

This essay introduces and explores the concept of “popular building preservation” in books and magazines, with the purpose to define patterns and characteristics within popular literature about building preservation. The study is based on common characteristics in popular history, to see if these characteristics can be applied on the popular literature regarding building preservation. The material and the characteristics are further discussed in relation to the philosophical ideas of “thought styles” and “thought collectives”, presented by the philosopher Ludwik Fleck. The study shows that popular building preservation embraces four main themes: built heritage, construction, aesthetics and lifestyle. The field is shown to be fundamentally commercial and its main focus is personal experience and emotion. The subject is further shown to be educational and entertaining at the same time. The study indicates that there could be a possibility for popular building preservation to increase the overall interest for built heritage, but that there also is a tendency for repeating themes and information. The magazines generally had more in common with the identified characteristics of popular history than the books.