Bakgrund: Världens åldrande befolkning ökar kraven på hälso- och sjukvården. Telerehabilitering erbjuder ett alternativ till traditionell rehabilitering. Telerehabilitering kan öka tillgänglighet och flexibilitet, särskilt för äldre som har svårt att ta sig till en vanlig rehabiliteringsmottagning. Utmaningar inkluderar tekniska problem och brist på teknisk kunskap. Effektiviteten av telerehabilitering för äldre undersöks, med fokus på hälsoresultat och funktionsförmåga. Tidigare studier har visat lovande resultat för telerehabilitering, inklusive förbättrad fysisk funktion och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie är att systematiskt granska befintlig forskning för att utvärdera telerehabilitering effektivitet hos äldre personer.

Metod:Systematisk litteraturöversikt genomförd i PubMed och PEDro för att utvärdera telerehabilitering för äldre (60+). Sökstrategier baserades på PICO: Population (äldre), Intervention (telerehabilitering), Control (jämförelsegrupp), Outcome (fysisk aktivitet och funktion, livskvalitet). Randomiserade kontrollerade studier (RCT) inkluderades. Urvalsprocessen följde PRISMA 2020. Kvalitetsgranskningen genomfördes med PEDro-skalan. Tio studier inkluderades

Resultat: I studien inkluderades tio randomiserade kontrollerade studier publicerade mellan 2015 och 2024, med totalt 808 äldre deltagare. Kvalitetsgranskningen med PEDro-skalan visade att åtta studier hade god kvalitet och två medelmåttiga. Telerehabilitering visade positiva effekter jämfört med traditionell rehabilitering och andra kontrollgrupper. Signifikanta förbättringar observerades i fysisk funktion, balans, gångförmåga och muskelstyrka. Flera studier rapporterade signifikanta förbättringar i hälsorelaterad livskvalitet. Kombinationen av synkron och asynkron kommunikation ansågs vara effektiv för personcentrerad rehabilitering. Telerehabilitering framstod som ett lovande alternativ för att förbättra hälsa och välbefinnande hos äldre

Konklusion: Telerehabilitering har potential att förbättra hälsan och funktionen hos äldre personer.. Trots heterogeniteten i studierna och vissa metodologiska begränsningar visar studierna att det kan förbättra fysisk aktivitet, livskvalitet och minska fallrisk. Mer standardiserad forskning behövs för att ge tydligare råd till vården.

 Background: The globally aging population is increasing demands on healthcare systems. Telerehabilitation  offers an alternative to traditional rehabilitation, potentially enhancing accessibility and flexibility, especially for older adults with mobility limitations. Challenges include technical issues and a lack of digital literacy. The efficacy of Telerehabilitation for older adults is being explored, focusing on health outcomes and functional abilities. Previous studies have demonstrated promising results, including improvements in physical function and quality of life. This systematic review aimed to examine existing research and evaluate the effectiveness of telerehabilitation interventions in older adults.

Methods: A systematic literature review was conducted in PubMed and PEDro to assess the effectiveness of TR in older adults (60+). Search strategies were based on the PICO framework: Population (older adults), Intervention Telerehabilitation, Control (comparison group), and Outcome (physical activity and function, quality of life). Randomized controlled trials (RCTs) were included. The selection process adhered to the PRISMA 2020 guidelines. Quality assessment was performed using the PEDro scale. Ten studies were included.

Results: Ten RCTs published between 2015 and 2024, involving a total of 808 older participants, were included. Quality assessment using the PEDro scale indicated that eight studies were of good quality and two were of moderate quality. Overall, telerehabilitation demonstrated positive effects compared to traditional rehabilitation and control groups. Significant improvements were observed in physical function, balance, gait, and muscle strength. Several studies reported significant enhancements in health-related quality of life. The combination of synchronous and asynchronous communication was deemed effective for personalized rehabilitation. Telerehabilitation emerged as a promising approach to improve health and well-being in older adults.

Conclusion: Telerehabilitation has the potential to enhance health and function in older adults. Despite the heterogeneity of the included studies and some methodological limitations, the results suggest that Telerehabilitation can improve physical activity, quality of life, and reduce fall risk. Further standardized research is needed to provide clearer recommendations for clinical practice.