Forskning visar att språk och kognitivt tänkande är starkt kopplade i hjärnan. Barn med språkstörningar har ofta också problem med kognitiva funktioner som arbetsminne och uppmärksamhet. Detta kan innebära att eleven har brist på det vi kallar Theory Of mind Central koherens snarare än att fokusera på detaljerna och exekutiva funktioner. Brister inom dessa områden kan göra att människor med språkstörningar har en bristande förmåga att förstå andra människors tankar och känslor, samt att de kan ha svårt att ta in helheten och snarare koncentrera sig på detaljer. Den specifika språkstörningformen Ekolali är ett kommunikationsmönster där en elev upprepar ord eller fraser som de har hört från andra. Det kan vara omedelbart eller fördröjt och förekommer ofta hos individer med neuropsykiatriska diagnoser, såsom autism. Syftet med denna studie är att öka kunskaperna om undervisning av elever med språkstörningar och Ekolali. För att göra detta baseras studien på kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger från fem olika skolor, där personalens kunskaper om språkstörningar, undervisningen för elever med språkstörning, samt vilka arbetssätt och anpassningar som används har undersökts. Resultatet visade att pedagogerna hade lite kunskaper om språkstörningar och nästan obefintlig kunskap om just Ekolali. Det fanns även brister när det gäller att ge lärare stöd och material för att anpassa lektionerna för elever med språkstörning. Pedagogerna var överens om att det finns för lite utbildning om just språkstörning och att de fick söka snabbutbildningar själva via SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Resultatet visar samtidigt att pedagogerna var bra på att på egen hand eller genom samtal med andra skapa material för att möta eleverna med språkstörning. Pedagogerna gjorde sitt yttersta för att möta elevernas behov, ofta med begränsade resurser och egenhändigt framtaget material. För att skapa en inkluderande skolmiljö och stödja elever med språkstörning och Ekolali behövs inte bara tid och resurser, utan också en fördjupad kunskap. Genom att stärka pedagogernas kompetens och ge dem rätt verktyg kan lärarna bli bättre på att förstå och bemöta elevernas språkliga utmaningar och därigenom låta både pedagogerna att nå sin och elevernas fulla potential.