Syftet med denna studie är utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv kritisk granska två rekryteringskampanjer från Försvarsmakten, en från 2011 och en från 2022. Studien grundar sig i hur Försvarsmakten presenterar bilden av sig själva som arbetsgivare och hur de positionera sig själva i relation till de potentiella rekryterna. Med hjälp av en kritisk diskursanalys och verktyg från den systematisk-funktionella grammatiken ämnar studien att undersöka ifall rekryteringskampanjerna ändras utifrån det säkerhetspolitiska läget som var när de publicerades. Studiens resultatet visar att Försvarsmakten använder språket för att skapa en relation till mottagaren i sina rekryteringskampanjerna med hjälp av språkhandlingarna uppmaning, påstående och erbjudande, dock skiljer och gestaltas denna relation annorlunda i vardera kampanj. Även att Försvarsmakten konstruerar bilden av sig själva i rekryteringskampanjerna genom materiella, relationella och mentala processer är en slutsats som studien kommer fram till. Resultatet påvisar även att Försvarsmakten bedriver sin rekryteringskampanjer olika utifrån det säkerhetspolitiska lägen de publicerades i.

The purpose of this study is to critically examine two recruitment campaigns from the Swedish Armed Forces, one from 2011 and one from 2022, from a linguistic perspective. The study is based on how the Swedish Armed Forces present themselves as an employer and how they position themselves in relation to potential recruits. Using critical discourse analysis and tools from systemic-functional grammar, the study aims to investigate whether the recruitment campaigns change based on the security policy situation at the time of their publication.

The results of the study show that the Swedish Armed Forces use language to establish a relationship with the audience in their recruitment campaigns through speech acts such as commands, statements, and offers. However, this relationship is portrayed differently in each campaign. Another conclusion of the study is that the Swedish Armed Forces construct their image in the recruitment campaigns through material, relational, and mental processes. The results also indicate that the Swedish Armed Forces conduct their recruitment campaigns differently depending on the security policy context in which they were published.