New legislation and technological advances have allowed regular households to play a significant role in the clean energy transition. For one, recent incentive programs have encouraged the habit of load shifting, in which consumers shift their energy-intensive activities to hours when electricity is more plentiful. Secondly, households can manage their own electricity by joining community energy initiatives, in which actors come together to produce, supply, and sell energy. These two concepts interlink, as belonging to a community energy initiative can introduce both incentives and challenges to practice load shifting. A largely unexplored context for community energy is that of Swedish housing associations, in which tenants collectively invest in distributed energy resources, like solar panels, for self-consumption. While emerging, this type of initiative has seen limited adoption, and understanding the attitudes of future tenants is crucial to guide development. This thesis contributes to these efforts by exploring the preconceptions of Swedish university students on load shifting and sharing electricity in housing associations. Analysis was conducted using data obtained via semi-structured interviews with six Swedish university students. To increase awareness and engagement amongst participants, a web-based serious game called WattVillage was developed specifically for this study. In WattVillage, the player practices load shifting by scheduling activities in a simulated housing association with shared electricity. The game was employed during interviews to introduce concepts and facilitate discussions using in-game scenarios. Using thematic analysis to analyze the interviews, the study extends previous research by identifying new incentives for load shifting, like loss aversion and the intrinsic value of self-production. Additionally, the findings suggest that rewarding load-balancing practices could create a competitive environment and impact neighborliness in the community. Based on this, the thesis discusses how community energy might be managed effectively in a housing association that incentivizes load shifting, which could be of interest to researchers and policy-makers alike.

Ny lagstiftning och teknologiska framsteg har gjort det möjligt för vanliga hushåll att spela en viktig roll i övergången till ren energi. Ett exempel på denna förändring är nya incitamentsprogram som uppmuntrat vanan att lastbalansera, där elkonsumenter flyttar sina energikrävande aktiviteter till timmar då elektricitet är mer tillgängligt. Utöver detta kan hushåll även ansvara för sin egen elektricitet genom att gå med i energigemenskaper, där lokala aktörer samarbetar för att producera, leverera och sälja energi. Dessa två koncept är sammankopplade, då medverkande i en energigemenskap kan medföra både incitament och utmaningar till att lastbalansera. En tämligen outforskad kontext för energigemenskaper är svenska bostadsrättsföreningar, där boende kollektivt investerar i distribuerade energiresurser, som solpaneler, för egen konsumtion. Fastän dessa initiativ ökar i frekvens så är spridningen fortsatt begränsad och en ökad förståelse av attityderna hos framtida hushåll är avgörande för att vägleda utvecklingen. Denna avhandling bidrar till detta mål genom att utforska svenska universitetsstudenters åsikter om lastbalansering och delad elektricitet i bostadsrättsföreningar. Analysen genomfördes med hjälp av data som erhållits via semistrukturerade intervjuer med sex svenska universitetsstudenter. För att öka medvetenheten och engagemanget hos deltagarna utvecklades ett webbaserat seriöst spel kallat WattVillage specifikt för denna studie. I WattVillage övar spelaren på lastbalansering genom att schemalägga aktiviteter i en simulerad bostadsrättsförening med delad elektricitet. WattVillage användes under intervjuerna för att introducera koncept och underlätta diskussioner med hjälp av scenarier från spelet. Genom tematisk analys av intervjuerna kompletterar studien tidigare forskning genom att identifiera nya incitament för lastbalansering, som exempelvis förlustaversion och egenvärdet av självproducerad el. Resultaten tyder även på att appliceringen av lastbalansering i vissa fall kan skapa en konkurrensmiljö och påverka grannsämjan i gemenskapen. Baserat på detta diskuterar avhandlingen hur energigemenskaper effektivt kan hanteras i en bostadsrättsförening med incitament till lastbalansering, vilket kan vara av intresse för både forskare och beslutsfattare.