Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att bidra med underlag för framtida utbildningsplaner för friluftslivet i skolundervisningen genom att identifiera generationsskillnader i inställningar, hinder och motivationsfaktorer för deltagande i friluftsaktiviteter.   

•       Skiljer sig den yngre och äldre generationens inställning till friluftslivet?  

•       Vilka faktorer motiverar de olika generationerna till att delta i friluftsaktiviteter?  

•       Vilka faktorer hindrar de olika generationerna från att delta i friluftsaktiviteter?  

•       Hur har skolans undervisning i friluftsliv format olika generationers inställning till friluftsaktiviteter?  

•       Hur har digitalisering och användning av digitala verktyg påverkat olika generationers förhållande till friluftsliv och deras benägenhet att delta i friluftsaktiviteter?  

•       Vilken faktor har haft störst betydelse för hur friluftsliv har introducerats till olika generationer?  

Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod baserad på webbenkäter skapade i Sunet Survey för att analyser data från flera enkätfrågor för att jämföra generationernas upplevelser och attityder. Webbenkäten innehöll 25 numrerade frågor, med totalt 37 frågor då några frågor hade delfrågor. Frågorna i enkäten innehöll sex teman kopplat till frågeställningarna och redovisas med en summering på medelvärde kring varje tema samt separat.

Svarsfrekvensen på webbenkäten var 234 respondenter, varav 112 deltagare från den yngre generationen (födda 1997-2008) och 122 från den äldre generationen (födda 1948-1996). För att undersöka skillnader mellan generationerna användes Mann-Whitney U, som är ett icke parametriskt test samt Chi-2 test som statistisk metod. Resultaten presenteras i figurer och tabeller utifrån signifikansnivå 0,05 med medelvärde (SA), median (Q1-Q3) på MannWhitney U-test samt i % på Chi-2 testen.   

Resultat: Resultaten visar att det inte finns någon signifikant generationsskillnad i hur skolans undervisning i friluftsliv har påverkat deltagarnas syn på friluftsliv i stort (p=0,102), men en signifikant skillnad identifierades i huruvida skolan lärde ut praktiska kunskaper för att organisera friluftsliv (p=0,032). Däremot visade resultaten en signifikant skillnad gällande de faktorer som hindrar friluftsdeltagande, där den yngre generationen i högre grad angav brist på kunskap (p=0,003) och brist på intresse (p=<0,001) jämfört med den äldre generationen (p=0,008).  

En signifikant skillnad observerades även i generationernas olika inställningar till friluftslivet (p=0,001), där den äldre generationen generellt uppvisade en mer positiv inställning och större aktivitet än den yngre generationen. Gällande motivationsfaktorer för deltagande framkom att äldre generationen ofta deltog för mental hälsa (p=<0,001) och för att uppleva naturen (p=0,046). När det gäller digitaliseringens påverkan på friluftsliv visade resultaten på viss generationsskillnad. Digitaliseringens påverkan på tid spenderad utomhus (p=0,005).   

Slutsats: 

Studien identifierar signifikanta skillnader mellan två generationers inställning till friluftsliv, där den äldre generationen främst värdesätter naturupplevelser och mental hälsa, medans den yngre generationen i större utsträckning har mer fokus på fysisk hälsa. Studien visar på signifikanta resultat om att den yngre generationen hade brist på kunskap och intresse för friluftslivet. Familjen visar sig vara den största faktorn till introduceringen av friluftslivet, medan skolans påverkan visar sig vara begränsad. För att minska generationsklyftorna föreslås en modernisering av friluftslivets undervisning i skolan som bättre kan integrera den yngre generationens intressen.

Purpose and Research Questions  

The study aims to provide a foundation for future educational plans for outdoor life in school curricula by identifying generational differences in attitudes, barriers, and motivational factors for participation in outdoor activities.  

•       Do younger and older generations differ in their attitudes toward outdoor life?  

•       What factors motivate the different generations to participate in outdoor activities?  

•       What factors hinder the different generations from participating in outdoor activities?  

•       How has school education in outdoor life shaped different generations' attitudes toward outdoor activities?  

•       How have digitalization and the use of digital tools affected different generations' relationship with outdoor life and their likelihood to participate in outdoor activities?  

•       Which factor has been most significant in introducing outdoor life to different generations?  

Methodology  

The study employs a quantitative method based on web surveys created in Sunet Survey to analyze data from multiple questionnaire items comparing generational experiences and attitudes. The web survey included 25 questions. The survey questions were divided into six themes related to the research questions and were summarized with average scores for each theme as well as separate scores. The response rate for the web survey was 234 participants, of which 112 were from the younger generation (born 1997–2008) and 122 from the older generation (born 1948–1996). To investigate generational differences, Mann-Whitney U, a non-parametric test, and Chi-square tests were used as statistical methods. The results are presented in figures and tables based on a significance level of 0.05, with averages (SA), medians (Q1–Q3) for Mann-Whitney U, and percentages for Chi-square tests.  

Results  

The results show no significant generational difference in how school education in outdoor life has influenced participants' overall perspective on outdoor activities (p=0.102). However, a significant difference was identified in whether the school taught practical skills for organizing outdoor activities (p=0.032). A significant difference was also observed in the factors hindering participation in outdoor activities, where the younger generation more often reported a lack of knowledge (p=0.003) and a lack of interest (p=<0.001) compared to the older generation (p=0.008).  

A significant difference was also found in the attitudes of the generations toward outdoor life (p=0.001), with the older generation generally showing a more positive outlook and higher activity levels than the younger generation. Regarding motivational factors for participation, the older generation often participated for mental health benefits (p=<0.001) and to experience nature (p=0.046). In terms of digitalization’s impact on outdoor life, the results showed some generational differences. Digitalization’s effect on the time spent outdoors was significant (p=0.005).  

Conclusions 

The study identifies significant differences between two generations' attitudes towards outdoor life, where the older generation mainly values nature experiences and mental health, while the younger generation to a greater extent has more focus on physical health. The study shows significant results that the younger generation had a lack of knowledge and interest in outdoor life. The family turns out to be the biggest factor in the introduction of outdoor life, while the school's impact turns out to be limited. In order to reduce the generation gaps, it is proposed to modernise outdoor education in schools that can better integrate the interests of the younger generation.