Denna studie granskar tre läromedel för svenska mot gymnasieskolan, med syftet att ta reda på hur kön och genus framställs genom diskurser samt att jämföra dessa. Metoden följer en komparativ kvalitativ ansats och tillämpar en kritisk diskursanalys med ett genusperspektiv. Studiens frågeställning söker efter diskurser som på något sätt förhåller sig till kvinnor och män respektive manligt och kvinnligt. Resultatet visar att alla tre läromedel innehåller fyra diskurser som har namngetts till: den genusneutrala, den inflytelserike individen, mäns och kvinnors språkanvändning, det sjukdomsdrabbade könet samt de omhändertagande. Bara ett läromedel inkluderar även diskursen om den risktagande mannen. Studiens resultat uppmärksammar att diskurser har varierande syn på kön och genus, vilket ger upphov till en diskursiv spänning både inom diskurserna själva och diskurser emellan. I resultatdiskussionen tas resultatet upp och sätts i relation till styrdokument, teoretiskt ramverk samt tidigare forskning om läromedel och svenskämnesdidaktik. Diskussionen tar även upp förslag på hur studiens resultat kan användas när läromedel ska behandlas i klassrummet. Därefter följer en metoddiskussion som lyfter studiens potentiella styrkor och svagheter i metodval. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning inom området.