Syftet med denna studie är att undersöka specialpedagogers uppfattningar om digitala hjälpmedel som inkluderande verktyg i grundskolan. Genom att belysa hur dessa verktyg används och vilka faktorer som påverkar deras effektivitet, bidrar studien till en djupare förståelse för hur digitaliseringen kan stödja elever i behov av särskilt stöd. Studien analyserar specialpedagogernas beskrivningar utifrån Claes Nilholms teori om specialpedagogiska perspektiv för att identifiera hur olika synsätt påverkar användningen av digitala hjälpmedel i skolan.

Studien bygger på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta specialpedagoger verksamma i grundskolan. Intervjuerna har analyserats genom tematisk analys. I resultatet framkommer fyra teman: Lärarens kunskap om digitala verktyg påverkar användandet; Lärarens roll påverkar användandet; Elevernas stödbehov påverkar användandet; Elever vill vara som sina klasskamrater.

Resultaten visar att digitala hjälpmedel har stor potential att främja inkludering, men att deras effektivitet påverkas av flera faktorer. Lärarnas kunskap och inställning är avgörande för hur verktygen används, och en brist på kompetens kan begränsa deras inkluderingseffekt. Digitala hjälpmedel anses fungerar särskilt bra för elever med läs- och skrivsvårigheter men är ofta mindre effektiva för elever med koncentrationsproblem eller brister i exekutiva funktioner, där det istället behövs mer lärarstöd Samtidigt upplever många elever att de inte vill använda digitala hjälpmedel eftersom de inte vill avvika från sina klasskamrater, vilket kan leda till att de undviker verktyg som skulle kunna hjälpa dem.  

Analysen visar att en inkluderande användning av digitala hjälpmedel ofta bygger på ett dilemmaperspektiv, där lärare arbetar aktivt för att kombinera individanpassning med gemensamma lösningar. Däremot tenderar en mer kompensatorisk syn på specialpedagogik att begränsa användningen genom att fokusera på individuella brister snarare än på en anpassad lärmiljö. Studien belyser därmed vikten av kompetensutveckling för lärare och behovet av vidare forskning kring skolmiljöns påverkan på digitala verktygs effektivitet.