Denna uppsats syftar till att undersöka hur EU framställs i svenska samhällskunskapsböcker för gymnasiet över tid. Med hjälp av teorin om en politisk utbildning som inkluderar polity-, policy-, och politicsdimensionen undersöks hur läroböcker från tre olika tidsperioder framställer EU, och vilka aspekter av EU:s politiska system som framställs som mest centralt och betydelsefullt. Utgivningsåren för de granskade böckerna är 1989, 1998 och 2017 – tidsperioder som alla är relevanta för Sveriges relation till EU. Studien visar att politydimensionen dominerar i läroböckerna, och att policy- och politikdimensioner ges begränsat utrymme i framställningen av EU:s politiska systems roll och funktion. I boken från 1989 utgör politydimensionen och policydimensionen vardera cirka 50 % av innehållet medan den politicsdimensionen är helt frånvarande. I boken från 1998 utgör politydimensionen en överväldigande majoritet av innehållet, följt av ett litet innehåll av politicsdimensionen och ett än mindre innehåll av policydimensionen. I 2017 års bok dominerar politydimensionen på samma sätt, men följs i stället av ett litet innehåll av policydimensionen och ett än mindre innehåll av politikdimensionen. Studien visar på att svenska samhällskunskapsböcker i gymnasieskolan både innan och efter Sveriges medlemskap haft behov av att bättre balansera sitt EU-innehåll av de tre dimensionerna för att eleverna genom läroböcker ska få kunskaper som resulterar i en bättre helhetsförståelse av EU:s roll och funktion.