Kvinnor har fött barn i alla tider, men villkoren för att föda barn har sett väldigt olika ut. Den här studien undersöker texter om förlossningar från 1880-tal, 1920-tal, 1970-tal och 2020-tal i syfte att undersöka hur aktörer representeras och positioneras. Syftet är även att synliggöra den diskursiva utvecklingen och hur den kan relateras till samhällelig förändring. Kategoriseringsanalys utifrån Idevall Hagren och Westberg (2024) används för att analysera hur aktörer, så som den födande kvinnan, barnmorskor och läkare, representeras i text samt hur aktörer relateras till varandra. På så sätt påvisas även maktrelationer mellan aktörerna. Studien tar ett kritiskt perspektiv genom att analysera maktrelationer mellan aktörer i texterna utifrån Foucaults (1969, 1989, 2003) syn på makt samt Baxters (2003) beskrivning av positionering och Feministisk poststrukturalistisk diskursanalys. Tidigare språkvetenskapliga studier har fokuserat på ämnen relaterade till kvinnohälsa såsom Hanell (2017), Melander (2022), Näslund (2014) och Westberg (2016). Dock har texter om förlossningar aldrig tidigare undersökts som i denna studie, därmed bidrar studien till nya insikter om ämnet. Resultatet visar att de olika nedslagen representerar aktörer på olika sätt och flera diskurser görs relevanta. Övervägande representeras den födande kvinnan genom en medicinsk diskurs.  Hon positioneras genomgående i underläge gentemot aktörer som ges befogenhet genom sina institutionella roller såsom barnmorskor och läkare. Även andra aktörer representeras i texterna, exempelvis anhöriga, barn och annan typ av vårdpersonal. Hur aktörer positioneras i relation till varandra relaterar till förekommande diskurser i texterna. Exempelvis kontrasteras olika ”typer” av kvinnor mot varandra genom diskurser om konservativa kvinnoideal, kristna diskurser, feministiska diskurser och en form av ”naturlig” diskurs. Olika diskurser värderar olika sätt att föda och val som kvinnan gör kring sin förlossning på olika sätt. Aktörer representeras även i team, särskild under 2020-talet. Sammantaget visar studien på hur diskurser om födande förändras och kvarstår över tid. Studien synliggör även hur maktrelationer mellan aktörer kopplade till förlossningar i vissa fall är rörliga där en aktör både kan utsättas och utsätta andra för makt. Uppsatsens resultat bidrar till en djupare förståelse om hur förutsättningar för födande i Sverige förändrats över tid. En utveckling av studien kan vara att inkludera ett större material samt visuell information som bilder i analysen.