The aim of the study was to examine how disability social workers experience their working methods and cooperation to discover and handle violence in close relationships among people with a disability.

To achieve the purpose of the study we used a qualitative method where eleven interviews with disability social workers were conducted. The theoretical frame of reference were based on collaboration and organizational conditions, street-level bureaucracy and intersectionality were used for the analysis of our data. To receive our result, we used a qualitative content analysis. The result of the study showed that a large proportion of the disability social workers were lacking action plans, guidelines and procedures regarding how to ask the question about violence or how they are supposed to work with it, if discovered. Further the result showed that the disability social workers perception about violence in close relations among the care recipients differs. Although they agree on the fact that the target group are at a higher risk of experiencing violence. The results also revealed that there is cooperation with social services in cases of suspected or confirmed violence. Regarding support efforts, the majority of disability social workers had some knowledge of what were available within the county. Additionally, the results highlighted various challenges in asking about violence and developing working methods related to this issue. The conclusion of the study was that there was a need for the implementation of clear guidelines for questioning and identifying violence, a need to ask about violence to all individuals with disabilities, and a need to further enhance collaboration.

Syftet med studien var att undersöka hur LSS-handläggare upplever deras arbetsmetoder samt samverkan för att upptäcka och hantera våld i nära relation bland personer med en funktionsnedsättning. 

För att uppnå syftet använde vi oss av en kvalitativ metod där elva intervjuer med LSS-handläggare genomfördes som sedan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska referensramen utgick från samverkan och organisatoriska förutsättningar, gräsrotsbyråkrati samt intersektionalitet som användes vid analys av vår data. Studiens resultat visade att majoriteten av LSS-handläggarna inte hade tydliga handlingsplaner, riktlinjer eller rutiner angående hur de frågar om våld eller arbetar vid upptäckt av våld. Vidare visade resultatet att LSS-handläggarnas uppfattning om våld i nära relation bland omsorgstagarna skiljde sig åt, men de upplevde att  målgruppen hade mer påtagliga risker att drabbas av våld. Resultatet visade även på att det fanns en samverkan med socialtjänsten vid misstanke eller vetskap om våld. Gällande stödinsatser hade majoriteten en uppfattning om vad som finns tillgängligt i kommunen. Vidare visade resultatet att det fanns olika svårigheter gällande att ställa frågan om våld samt att utveckla arbetsmetoder gällande frågan. Slutsatsen för studien var att det fanns behov av tillämpning av tydliga riktlinjer, rutiner och handlingsplaner vid frågan samt upptäckten av våld i nära relation för LSS-handläggare. Vidare fanns det ett behov av att frågan om våld i nära relation skulle ställas till alla personer med funktionsnedsättning samt ett behov av att implementera samverkan ytterligare.