Vid utvecklingen av AI-modeller används b.la tekniken maskinlärning. Tekniken bygger på en stor tillgång till data då data används som referensmaterial när AI-modeller utvecklas. Text-och datautvinning är en teknik som används för att extrahera mönster och information ur stora mängder data. De insikter och mönster som extraheras används för maskinlärnings syften. ISverige regleras text- och datautvinning i 15 a § URL. I USA närmar sig antalet rättsprocesser mot bolag som utvecklar AI-modeller ett fyrtiotal. De flesta av de AI-modeller som utvecklas sker i USA. Därför undersöks hur text- och datautvinning regleras innanför ramarna av fair use-doktrinen. I den här uppsatsen jämförs de båda regleringarna av text- och datautvinning med ett särskilt fokus på olika gränsfall och vilken reglering som är mest öppen för möjligheten att tillåta de som skäligen vill nyttja upphovsrättsligt skyddat material för utvecklingen av AI-modeller.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera vilken av den svenska eller amerikanska hantering TDM som är effektivast för att gynna utvecklingen av AI. För att definierautvecklingen av AI i termer som är mer mätbara sammanlänkas en effektiv utveckling AI med möjligheterna att använda upphovsrättsligt skyddat material. Kopplingen baseras på den centrala roll tillgången på kvalitativ data som inte sällan består utav upphovsrättsligt skyddatmaterial har i utvecklingen av AI-modeller. För att studera samspelet mellan tekniken och lagstiftningen anläggs tre huvudsakliga metodologiska angreppssätt: rättsdogmatiskt, komparativt och rättsekonomiskt. De olika angreppsätten används för att möjliggöra både en analys av den svenska och amerikanska rättsordningen. Vidare erbjuder det rättsekonomiska perspektivet en möjlighet att analysera vilken rättsordning som erbjuder den effektivaste hanteringen av text- och datautvinning till förmån för utveckling av AI-modeller genom att studera ekonomiska effekter lagstiftningen medför.

Studien av de båda rättsordningarna resulterar i att det finns påtagliga skillnader avseende möjligheterna att använda sig av upphovsrättsligt skyddat material för att utföra text- och datautvinning till förmån för utveckling av AI-modeller. Den största skillnaden är att den svenska lagstiftningen erbjuder en möjlighet för upphovsrättsinnehavare att förbehålla sig rätten (opt-out) att deras material används för text- och datautvinning. Denna möjlighet saknas i USA. Problemen med opt-out för de som vill använda upphovsrättsligt skyddat material visualiseras genom en rättsekonomisk analys. Analysen framlägger argument vilka tyder på att den amerikanska lagstiftningen är effektivare för att hantera text- och datautvinning till förmånför utveckling av AI.