This study is based on Robert Jackson's interpretive approach, which emphasizes representation at three levels: religious tradition, group and individual. The purpose of the study was to examine how the Abrahamic religions are presented in the subject of religion in primary school in relation to the levels of religious tradition, group and individual and based on Sweden as a secular, multicultural society with a historical anchoring in Christian tradition. To answer the research questions, a combination of quantitative and qualitative content analysis was carried out. The quantitative analysis measured how much of the teaching materials were devoted to each religion, while the qualitative analysis examined how the religions were represented in text and images. The analysis focused on the extent to which the presentation is consistent with the curriculum guidelines and how the religions are depicted based on Jackson's three levels. The results show that the representation of the Abrahamic religions varies between the teaching materials examined. Quantitatively, Christianity received the most space in three out of four cases, while Islam was given the most space in one case. Judaism was generally given the least space but in some cases was close to Islam, which meant that the two together almost corresponded to the scope of Christianity. The qualitative analysis showed that the teaching materials largely followed the curriculum guidelines, but that some central aspects were missing. Based on Jackson's approach, the religious tradition level was the most common, while the group level was least represented. The individual level was more frequent than the group level, but only a few nuanced examples were identified. Finally, the study highlights the importance of critical thinking about textbooks and religious education in order to ensure a more nuanced and fair representation of religions in school. The study thus wants to contribute to increased insight into the extent to which textbooks relate to the curriculum guidelines and theoretical perspectives on representation.

Denna studie utgår från Robert Jacksons tolkande ansats, som betonar representation på tre nivåer: religiös tradition, grupp och individ. Syftet med studien att undersöka hur de abrahamitiska religionerna presenteras i religionsämnet i lågstadiet i förhållande till nivåerna religiös tradition, grupp och individ och med utgångspunkt i Sverige som ett sekulärt, mångkulturellt samhälle med en historisk förankring i kristen tradition.

För att besvara forskningsfrågorna genomfördes en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Den kvantitativa analysen mätte hur stor del av läromedlen som ägnades åt varje religion, medan den kvalitativa analysen granskade hur religionerna representerades i text och bild. Analysen fokuserade på i vilken utsträckning framställningen överensstämmer med läroplanernas riktlinjer samt hur religionerna skildras utifrån Jacksons tre nivåer.

Resultaten visar att representationen av de abrahamitiska religionerna varierar mellan de granskade läromedlen. Kvantitativt fick kristendomen störst utrymme i tre av fyra fall, medan islam gavs mest utrymme i ett fall. Judendomen tilldelades generellt minst utrymme men låg i vissa fall nära islam, vilket gjorde att de två tillsammans nästan motsvarade kristendomens omfattning. Den kvalitativa analysen visade att läromedlen i stort sett följde läroplanernas riktlinjer, men att vissa centrala aspekter saknades. Utifrån Jacksons ansats var den religiösa traditionsnivån mest förekommande, medan gruppnivån representerades minst. Individnivån var mer frekvent än gruppnivån, men endast ett fåtal nyanserade exempel identifierades.

Avslutningsvis belyser studien vikten av ett kritiskt tänkande till läroböcker och religionsundervisning för att säkerställa en mer nyanserad och rättvis representation av religioner i skolan. Studien vill därmed bidra till en ökad insikt i vilken utsträckning läroböcker förhåller sig till läroplanens riktlinjer och teoretiska perspektiv på representation.