Sverige är idag ett land med kulturell och språklig mångfald. Det gör att skolan har flera utmaningar när den ska bedriva undervisning. Elevernas språkliga förutsättningar spelar enligt tidigare forskning en betydande roll för hur de lyckas i att nå målen i de olika skolämnena. Vi har i detta arbete valt att fokusera på hur eleverna i ämnet matematik klarar av att förstå och använda begrepp när de löser textuppgifter. Mer specifikt är vi intresserade av språkets roll i matematikundervisningen och vårt syfte är att undersöka hur elever med svenska som andraspråk (SVA-elever) påverkas i sin begreppsförståelse och problemlösningsförmåga jämfört med elever som har svenska som modersmål. Kursplanen i matematik betonar problemlösning som en central färdighet, men vägen för eleverna att lära sig problemlösning kan vara komplex. Språket är inte bara ett verktyg för kommunikation, utan också en del av tankeprocessen. Förståelsen av matematiska begrepp är ofta kopplad till modersmålet och de erfarenheter som eleven har med sig från tidiga år. Vardagliga ord kan dessutom ha en annan betydelse i matematiska sammanhang, vilket kan skapa förvirring. För att uppnå vårt syfte genomfördes i studien två tester med 50 elever i årskurs 9. Eleverna hade varierande språklig bakgrund. Test A undersökte elevernas begreppsförståelse angående aritmetik, geometri och statistik. Test B fokuserade på att mäta elevernas förmåga att lösa matematiska textproblem som också behandlade aritmetik, geometri och statistik. Skillnaden i resultaten mellan SVA-elever och elever med svenska som modersmål var dock liten i båda begreppstestet och problemlösningstestet. Eftersom vårt resultat motsäger tidigare forskning är det viktigt att notera att vårt urval på 50 elever är mycket begränsat. Därför kan resultaten inte nödvändigtvis generaliseras. Vad detta beror på kan vara att våra elever som oberoende av modersmål, behöver extra språkstöd.