Syftet med denna studie har varit att undersöka hur legitimerade lärare i ämnet idrott och hälsa förhåller sig till och använder forskning i sitt arbete. Studien har också undersökt hur lärare kan kategoriseras som brukare av forskningslitteracitet och deras syn på forskningens användbarhet och tillgänglighet. Vidare undersöktes vilka områden lärare söker forskning inom samt deras upplevda faktorer och förutsättningar för att tillämpa den. Tidigare forskning diskuterar forskningslitteracitet hos lärare och hur förhållandet mellan lärare och forskning ser ut. Men även hur förhållandet mellan forskning och lärarutbildningen ser ut inom Norden. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med sex respondenter, där begreppetforskningslitteracitet användes som teoretiskt ramverk. Resultaten visar att idrott och hälsa lärare i viss mån är brukare av forskningslitteracitet och har en överlag positiv syn på forskning. Lärarna har dock svårt att konkret förklara hur de använder forskning, men menar att den ändå används. Vidare varierar förutsättningarna och graden av forskningsanvändande, samt att lärarna söker forskning inom två huvudsakliga områden: ämneskunskaper och livsvillkor. En slutsats är att hälften av lärarna kan placeras i ingenjörsmodellen när det gäller användning av forskning.