Denna studie undersöker högstadie- och gymnasieelevers upplevelser och kunskap om algoritmer på sociala medier samt hur dessa kunskaper har inhämtats. Detta mot bakgrund av att granska hur skolan förbereder elever för att navigera och kritiskt förhålla sig till det digitala informationsflödet och bilder. Studien använder fokusgruppsdiskussioner kombinerade med inslag av workshop som metod för empiriinsamling. Den insamlade datan analyseras genom tematisk analys enligt Braun och Clarke för att identifiera mönster, koder och teman. Teoretiskt förankras studien i begrepp som visuell kultur, relationen mellan algoritm och människa, samt prosumentbeteende enligt Sturken och Cartwright. Studien granskar även skolans formulering av målen. Resultaten visar att alla eleverna har upplevelser av algoritmer och besitter en grundläggande förståelse för algoritmer även om de inte alltid har terminologin. Resultaten visar även att eleverna har en relativt god medvetenhet om algoritmers direkta påverkan på deras digitala flöden, men att en djupare förståelse för algoritmers samhälleliga effekter ofta saknas. Majoriteten av elevernas kunskap är självinhämtad, ofta via sociala medier och nyheter, snarare än från skolan.